Tvättstugan

 

 

 

 

                                                              

Gamla tvättstugan i Skoftebyn

Folkhemstanken myntades under 1930-talet och den innebar att alla i Sverige skulle ha ett bra liv och ett bra boende.  I Sverige skulle det vara jämlikhet och ett samförstånd med att ha lika goda villkor i sitt leverne. Tvättstugor måtte byggas för att underlätta för husmödrarna i deras arbete med hemmet. Den smutsiga byktvätten klappades tidigare ren i brygghus och vid sköljflotte. Tanken var att tvättstugan skulle ge mer tid åt kvinnorna.  I tvättstugan skulle finnas sköljkar, tvättmaskiner, mangel samt torkrum. En viss oro fanns att tvättmaskinerna kunde tvätta sönder kläderna.  Dessutom skulle en liten avgift läggas, som ersättning för användandet av tvättstugan eller få sina kläder tvättade av tvätterskan.

   tvattning.jpg Tekniska museets arkiv.

Redan 1938 hade en motion inkommit om att anordna kommunala tvättstugor i staden. År 1944 arbetade man vidare med frågan. Och 1944 beslutades om bygget av tvättstuga på Dannebacken.  Då kunde man cykla upp till Dannebacken med sin tvätt från Skoftebyn  och tvätta där. Man skulle invänta erfarenheter från denna tvättstuga för att senare kunna uppföra tvättstugor i Skoftebyn och Strömslund. Vatten fick man i Skoftebyn år 1949.  

 Samtidigt ville man också bygga en torrbastu i samma plan som tvättstugans tvättmaskiner. Kapaciteten hos tvättstugan beräknades till 60 000 kg tvätt per år. En kallmangel beräknades kosta 6000 kronor. Blötläggningsvagnar skulle man vänta med att inköpa. Tvättstugan i Skoftebyn beräknades till 200 000 kronor och i detta ingick även bastun. Civilförsvaret inkom senare med önskemål om att få ha skyddsrum i källaren, men då byggnationen satts igång ansågs det icke vara tillrådligt. Kostnaderna beräknades senare bli 226 685 kronor för hela tvättstugan med tvättredskap  och man fick då beslut om tilläggsanslag. Pengarna skulle upplånas och återbetalas på 25 år. Bygglovet är daterat 1953.

När bastun började nyttjas fick kvinnorna bada bastu på torsdagar och männen på fre-lördagar. Man kunde även gå till tvättrummet för att sköta sin egen hygien och duscha.

Tvätterskor var anställda som skötte arbetet i tvättstugan bl a arbetade Berit Andersson.  Det fanns möjlighet att lämna in smutsig tvätt för att tvättas, samt att även tvätta den själv där. Tvättstugan tillhandahöll ca 3-4 tvättmaskiner.

Tvättstugan lades ner år 1976 då den var för lite använd och 1977 gjordes en ombyggnation i huset. Därefter har idrottsföreningen Skoftebyns Idrotts förening, SIF använt huset som klubblokal.

 

TILLBAKA

tvattstugan-1.jpg

[javascript protected email address]

 

http://www.trollhattan100.se/