Blogg

ÅRSMÖTE 2024  7 Mars

Årsmötet 2024 inleddes med att vårt tidigare kommunalråd Gert-Inge Andersson var inbjuden att inför den tappra skaran av åhörare berätta lite ur Trollhättans industriella historia. Gert-Inge höll intresset uppe i 45 minuter och berättade mycket om kanalen och älvens betydelse för staden. Älven har varit oerhört betydelsefullt för stadens utveckling. Bl.a. startade Vattenfall sin verksamhet här under ledning av Vilhelm Hansen. Industrier som haft en avgörande betydelse för Trollhättan var bl.a.  NOHAB som sedan både SAAB och Flygmotor (GKN) växte fram ur. E45 byggdes ut men man slutade i Älvängen med den 4-filiga vägen. Tack vare tidigare statsministern Göran Persson, som skakade fram 2 miljarder kr kunde man bygga hela vägen till Trollhättan. Gert-Inge avtackades med både blommor, böcker om Skoftebyn och en välförtjänt applåd. Efter kaffet vidtog de sedvanliga årsmötesförhandlingarna som inte bjöd på några överraskningar. Styrelsen blev omvald med enda förändringen att Stig Widén och Roland Augustsson bytte plats.

 

Månadsmöte 15 februari 2024

Mörkret smyger sig på utanför Valkyrian men inne är det varmt och gott. Kaffegruppen har jobbat och gjort lokalen gemytlig. Kaffekoppar och levande ljus trängs på de dukade borden. Ett 40-tal har bänkat sig runt borden och väntar otåligt på kvällens underhållare. Henrik Strömberg, sångare i dansbandet Scotts från Lidköping har åter besökt oss på sin soloturné. Han börjar i ett högt tempo och ökar efterhand. Låtar både från tiden i Scotts, Sven-Ingvars, Vikingarna och även Jerry Williams. Publiken var med på noterna och klappade med i musiken, Det bröts för en välbehövlig kaffepaus innan Henrik avslutade i ett om möjligt ännu högre tempo. Efter Henrik blivit avtackad tvingade publiken honom till ett extranummer.  

 

Månadsmöte 25 Januari 2024

Ett 20-tal hade i eftermiddag letat sig till Valkyrian för Skoftebyföreningens första medlemsträff för 2024. Ett öppet hus som flyttat från föreningslokalen i Skoftebyskolan till Valkyrían. Valkyrians övervåning som fr.o.m. den 1 februari kommer att fungera som vår föreningslokal. De första knackade på dörren några minuter efter vi öppnat kl. 15.00. Dessa 7-8 stycken runt bordet satt sedan länge och tittade i våra fotopärmar och diskuterade gamla Skoftebyminnen. Ytterligare ett 10-tal letade sig in i värmen för en kopp kaffe med tilltugg och dök ner i våra pärmar, kaffe, lotter och en och annan bok inhandlades. Klockan närmade sig 20.00 och de sista tackade för sig och lämnade lokalen. 

 

 

Månadsmöte 14 December

Det varma skenet inifrån Valkyrian lockade och inne i lokalen var full aktivitet på kaffekommittén, det dukades till möte. Kaffekoppar, lussekatter och pepparkakor trängdes med juldekorationer, På scenen riggade kvällens underhållare Thorgny Skantz sin utrustning, Thorgny som till vardags är kantor inom Svenska kyrkan var inbjuden till att sjunga och spela melodier förknippade med julens högtid. Thorgny berättade att han var totalt vilse i Skoftebyn, lämpligt då att han fick boken “Vandring i Skoftebyn” Han blandade religiösa sånger med profana. Sångstunden avslutades som sig bör med O helga natt. Efter kaffe, tjöt, och lottdragning avslutades kvällen med att alla önskade varandra en God Jul och ett Gott Nytt År, 

 

Månadsmöte 16 November

Säg glass i Trollhättan och då tänker säkert de flesta på vår glasskung Glass-Oskar eller Oskar Olsson som han hette. I kväll hade vi besök av en arvtagare till Trollhätte-glass, Johan Bohlin från Bohlins glass. Ett 35-tal medlemmar hade trotsat det kyliga novembervädret och letat sig in i värmen i Valkyrian. Johan Bohlin är sonson till glassmästare Tore Bohlin som arbetade på Trollhätte-Glass. Kuriosa farmor Valborg har varit medlem i Skoftebyföreningen. I samband med att SAAB presenterade en ny bilmodell 1993 tog Johan och hans far Kent fram en glasstrut som döptes till SAAB-struten och som senare bytte namn till Trollhättestruten. Struten delades ut på Drottningtorget i samband med SAAB, 120 000 strutar gick åt. Johan och hans far försökte 2020 att köpa ÅSE-glass men fick nej, senare gick ÅSE-glass i konkurs och Bohlins glass flyttade tillverkningen till Ängelholm. Sortimentet ändrades då när man inte fick de råvaror man tidigare använt. Johan var på ett strålande prathumör och var nästan svår att få tyst på. Han var oerhört stolt att han blivit inbjuden till vår förening Han hoppades också att kanske få komma tillbaka. Till kaffet serverade Johan Bohlin sin berömda SAAB-glass, framtagen till introduktionen av SAAB 9´3 1993 

 

Månadsmöte 19 Oktober

Vintern gjorde sig påmind utanför Valkyrians väggar denna kväll när medlemmarna i Skoftebyföreningen samlades för oktober månads samkväm. Borden var i vanlig ordning dukade för kaffe, smörgås också den lilla kakan. Alla var förväntansfulla och såg fram emot kvällens underhållning. Bröderna Djup från Skaraborg har vi alla lyssnat till, i kväll hade vi nöjet att lyssna till Pelle Djups son Anders. Underhållning inleddes med att hylla Lars Berghagen som tragiskt lämnat oss. Då fattades varken, Sträck ut en hand eller Teddybjörnen Fredriksson. Anders fortsatte med ett potpurri av Sven-Ingvars melodier. Efter Evert Taube och Alf Robertssons melodier blev det paus med tillhörande kaffe. Efter lottdragningen tog Anders ny fart och då kom det vi förmodligen alla väntat på, ett axplock av Bröderna Djups musikaliska skatt. Anders avslutade med två egenkomponerade melodier Älskling och Jag har polerat min Cadillac. Publiken tvingade upp Anders för ett extranummer och därefter var kvällen över och alla lämnade lokalen med ett brett leende på munnen. 

 

Månadsmöte 28 September

I kväll var Dennis Haglund utlånad från Föreningen Trollhättebor att inför ett drygt 50-tal medlemmar berätta och visa bilder över flera av Trollhättans äldre profiler. Hans berättelse började med Gustav Larsson, även kallad siluettmålaren, som under andra halvan av 1800-talet målade tavlor, som främst såldes till turister, Gustav Larsson avled 1917. Vidare berättade Dennis om flera av de gamla profilerna, ett gediget arbete han gjort med att ägna timmar åt kyrkoböcker och släktforskning för att få fram alla data om dessa personer. Oskar Lundin, Glädjen är väl ett namn som många hört talas om, han var mest känd för att gå runt och sälja skosnören. Oskar hade 11 barn. Han dog 1950 och ligger begravd på Håjums begravningsplats. Nils, eller Nisse Dahl var också en välkänd profil på Trollhättans gator, kanske mest känd för sin styrka i händerna och inte minst när han gick i musikkåren på musikens dags. Nisse avled 1980. Rosenberg med sin hund Anja berättade också Dennis om, välkänd med sin hund som numera ligger begravd i Lilla Edet. Kvällen avslutades med att flickorna i köket dukade upp äpplekaka med tillhörande vaniljsås. Efter lotteriet och sedvanligt tack för en trevlig kväll vandrade mötesdeltagarna hemåt i mörkret.

 

BILCYKELPROMENAD 9 SEPTEMBER

Årets bil/cykelpromenad genomfördes denna lördag i ett strålande höstväder. Ett antal frågor var utplacerade på en 2,5 km lång promenadsträcka som handlade om allehanda frågor, t.ex var kommer namnet Anita från, när byggdes Rysskranen? Efter promenaden bjöds det in till korv, bröd och kaffe i Valkyrian som våra damer fixat till. Trots ett lite svikande besöksantal var man nöjd, eftermiddagen gav också 2 nya medlemmar till föreningen. 

 

ÖPPET HUS 31 AUGUSTI

Klockan i Trollhättans stadskyrka slog vackert och aviserade att klockan blivit 15.00 och att dörren till Skoftebyföreningens första möte för hösten började. Som tur var hade kaffet hunnit rinna ner då de tre första redan stod på tröskeln och ville komma in. Våra pärmar med gamla foton från Skoftebyn uppskattades då man hittade foton från många av sina nuvarande hus och bebyggelse, Snart dök fler gäster upp och fördjupade sig i de foton som finns. Flera hann knappt dricka kaffe eftersom intresset för gamla Skoftebyn tog över. Eftermiddagen och kvällen får betecknas som en framgång med flera besökare.

 

FAMILJEDAG SLÄTTHULT 24 MAJ

En underbar dag med fint väder och korv med bröd. Den nyrenoverade Slätthultsgården visade upp sig från sin bästa sida. Många gick poängpromenaden och någon hade svårt att hitta snitslarna för att följa tipspromenaden. Dagen blev lyckad trots att ingen gissade rätt summa på innehållet i pengaburken. Närmast var en gissning på 500:-, som då inte var det rätta.

 

MÅNADSMÖTE 4 MAJ

 

 Sol ute sol inne, sol i hjärta sol i sinne. Staben i Skoftebyföreningen bereder goa mackor som avslutas med några vindruvor som kronan på verket. Borden vårdukas med vackra dukar och ljusa servetter. Glatt småprat och skratt höres i Valkyriasalen i väntan på hedersgästen. Dagen till ära har vi lyckats boka in Niclas Karlsson från Blomhuset. Folk droppar in och väljer ut en bra sittplats. Nu fyller Blomhuset 60 år vilket är värt att fira vid denne hederssamma butik som startade 1963. Niclas pratar om snittblommor och hur man kan blanda till en fantasifull vacker bukett. ”Do it by yourself” sa Niclas så käckt. Man ska inte ha för höga vaser till sina blommor. På Nobelmiddagarna får inte vasen vara högre än 17,5 cm. Man kan plocka sommarblommor från trädgården och gärna blanda in lite vilda blommor. Niclas har själv aldrig blommor hemma, nä det tror vi inte på. Niclas visade upp flera blomsteruppsättningar som de anställda gjort. Hortensian är Niclas favvoblomma, som han älskar. På fest ska man gärna ge en rosa bukett tilll värdinnan, så blir hon glad. Nejlikan är en väldigt hållbar blomma. Man kan sätta blommor i små glasrör, det behöver inte vara vaser. Det kan vara lite fantasifulla buketter även till begravningar. Det kan också vara en korg full med blommor som man blir glad av. Niclas gav oss också en lapp med 10 % i hans butik. 7 växter lottades ut. Medlemmarna fikade och tog blomlotter i en rask fart. Men även fina kvällar har ett slut så även denna. Men en fin trevlig kväll var det.  

 

 

 

Medlemsmöte 20 april

 En underbar dag med en sol som sken så grant som aldrig förr. Anita slår in vinsterna till dagens lotteri och kaffe kokas  i mängder i kökets kannor. Sonja, Inger och Janne brer mackor för glatta livet   och borden dukas . Goda mackor med vindruvor på. En stor lottring togs fram för vi väntar en anstormning av besökare. Henrik Strömberg ska komma så vi räknar med fullt hus.  Henrik tar fram gitarr och tekniska prylar och börja spela. Fullt med folk i lokalen och vi alla junger med. Leende guldbruna ögon låter smäktande. Han spelar låtar från 40-talet och har en underbar stämma. Hallå du gamle indian låter kul när alla stämmor hörs. Han spelar låtar från många epoker och vi stämmer in. Lite paus med kaffe och macka. Lotteridragning och Henrik lyckades dra högvinsten, Grattis.  Därefter spelade Henrik ytterligare en stund tills det var dags att gå hem till stugorna i Skoftebyn. Många vill se Henrik igen, vilket vi får ha i minnet.   

 

 

 

 

 

 

 

Årsmöte 9 mars

Många av våra medlemmar kom glada till  kropp och själ. Lotter såldes i parti och minut. När belysningen dämpades förstod vi att mötet var nära. Göran Hellstrand berättade från sin bok Tjuven i Härtum.  Boken är en helt sann berättelse om Oskar från Hjärtum som satt i Sveriges alla 10 fängelser då han inte kunde hålla  fingrarna i styr. Oskar föddes år 1869 och hade ett spännande liv med alla kvinnor som föll som käglor för honom,  men fick sitta i fängelser större delen av sit liv. Oskar var inte burdus utan var en snäll gammledags tjyv som ville så väl,  men det blev så fel. Han stal aldrig från kvinnor som han hade ett gott förhållande till och stal inte heller från sina många vänner som hjälpte honom i Sverige. Hans högsta önskan var att hitta sig en fru och bilda familj med mång barn. Han skrev mycket och det är från hans skrifter som boken sammanställts. Göran Hellstrnad har samlat material om Oskar under 5 år som nu blivit en fin bok. När poliskommissarierna hittade honom, så fördes han tillbaks till fattighuset  i Hjärtum, där han bodde. Han skrev många kärleksbrev till sina kvinnor runtom. Göran avtackades med applåder samt en bok från Skoftebyn. Därefter var själva Årsmötet efter sedvanlig dagordning med valen som skulle utföras. Bernt Berggren var mötesordförande och sekreterare var Inga-Lill Andersson. När mötet var avslutat bjöds till kaffe med goda bakverk. Vinsterna till lotteriet fanns sina ägare.

Göran Hellstrand

 

Månadsmöte 16 februari

16 februari och äntligen fick vi träffas igen på medlemsmöte i Valkyrian. Kaffegänget satte igång att breda goda countrymackor (bondmackor) med prickig korv samt ost o tomat på. Borden dukades och det såg väldigt stiligt ut i salen. Lite nya blommor  i  fönstren, inte levande men ändå. Strax kom Petra Wallers band och bar in sina musikinstrument. Vinnarbordet dukades upp med alla fina vinster som inhandlats. Och minsann kl 17 började folk ramla in och vi visste att det skulle bli många, så tur om de kom tidigt. Lotter såldes i parti och minut.  Petra övade sina sånger och såg till att mikrofonen fungerade med ett bra ljud. Ljuset dämpades och blev lite beslöjat i den nu med folk fullsatta lokalen. Fler stolar fick bäras ned.  Ordförande Bernt Berggren hälsade musikbandet Petra & The Hayweeds och alla medlemmar välkomna. Man började med en go bugglåt så att det började spritta i benen ”Run to run” och Petra sjöng. Man hade med två gitarrer och ett elpiano. Sedan blev dct en lite lugnare låt men  tyvärrr så hördes inte texten vad låten hette. Sedan kom en spansk låt El Camino. Och de vackra låtarna avlöste varandra. Efter en stund var det dags för kaffe med god macka. Och Jan Andersson skötte lotteridragningen så att rätt vinst  hamnade hos rätt person. Efter en stund när medlemmarna pratat färdigt satte musiken igång igen. Musikbandet avtackades med varma applåder samt att de fick en bok av oss. Till slut blev det den eviga refrängen med att borden dukades av och skoftebyborna tågade hem till sina stugor. Men vi hade fullt i lokalen med personer som besökte oss. Bernt Bergren tackade och hälsade alla välkomna nästa gång igen. Ute var det lite vårlikt i luften.  

 

 

 

Öppet hus 26 januari 2023

Skoftebyföreningen började 2023 års verksamhet med ett öppet hus i vår lokal i Skoftebyskolan. Nytt för i år är att vi öppnar lokalen redan klockan 15 och stänger först klockan 20. Jan hade knappt hunnit sätta på kaffepannan förrän den första besökaren knackade på dörren. Strax dök ytterligare 2 besökare upp och slog sig ner och började aktivt leta och titta i vår digra samling av foton från både det gamla och nya Skoftebyn. Även vår nya utställning av barnmorskan Elin Swahns redskap som används i hennes yrkeutövning väckte intresse. Eftermiddagen förflöt och många härliga pratstunder om både vad som varit och vad som väntar runt hörnet. Arbetet med de nya slussarna diskuterades och alla undrade vad som händer, Jan fick koka mer kaffe och kaffebrödet försvann från kakfatet. Ytterligare besökare drogs till källarlokalen och fick en stund med fika och tjöt med de i styrelsen som fanns på plats. 

 

Månadsmöte 15 december 

Säsongens sista medlemsmöte. Valkyriasalen var julpyntad med mycket dekorationer och julklockor. Våra damer dukade borden med röda julservetter och värmeljus, så det såg riktigt juligt och härligt ut. Ljusstakarna spred ett fint sken i fönstren och man spred ut små hjärtan på borden. När alla var komna tog vår ordförande Bernt Berggren till orda och hälsade alla Välkomna och särskilt till våra artister Lars-Eric & Johan Frendberg. Lars-Eric tycker om att komma till Skoftebyn och Valkyrian, ty det sitter en gemytlig karaktär i väggarna  och sonen Johan bor här. Direkt komna från Göteborg satte de igång att sjunga och spela för oss. De började sjunga Bjällerklang så julkänslan infann sig snabbt.  Därpå sjöng Johan: Tänd ett ljus och låt det brinna, och de som ville kunde sjunga med. Sedan sjöng Lars-Eric:  När ljusen tändas därhemma. Därefter kom Tommy Körbergs låt:  Stad i ljus, som egentligen är en låt från Amerika. Och så vet vi alla att Lars-Eric är särskilt förtjust i Elvis Presley låtar, så nu följde en kavalkad.  Lars-Eric berättade både om Elvis samt Bing Crosby. Sedan sjöng Johan starkt Little drum boy. Lars-Eric berättade då och då ur sångens liv. Johan var på gång med ett projekt med Jessica Andersson och ville gärna se oss där.  Äntligen, så kom då: Bouna sera och vi sjöng alla med av hjärtans lust. Kaffe och lussekatt med pepparkaka satt fint sedan med lite sorl och skratt i lokalen. Sedan tog Johan i från tårna och sjöng O helga natt, så att taket lyfte sig nästan. Fler Elvis låtar och ur sångskatten från Roy Orbison. Sedan kom de vackra orden med att Bernt Berggren tackade Frendbergs för skön sång och musik, önskade alla en God Jul och Gott Nytt År. Vi ses igen  med Öppet hus 26 januari 

 

Månadsmöte den 17 november

17 november har Skoftebyföreningen en glad musikkväll i Valkyrian. Våra damer breder smörgåsar för glatta livet med skinka, ost och tomater på.  Sonja kokar kaffe, den ena kannan efter den andra. Idag dukas långbord då vi väntar många besökare. Kassören bläddrar i sina pengar och ser till att växel finns framme. Så dök då de glada musikanterna i Delavi upp en efter en och såg till att tekniken med instrumenten samt mikrofonen fungerade. Mycket skratt och glädje hördes i salen. Det var lite ruggigt och kolsvart samt kyligt ute. Så vi började misstro att folk skulle våga sig ut. Men vi bedrog oss, det blev fullsatt i lokalen. Bernt välkomnade och musiken satte igång. Sånger som följde var; Blå visan, We all need a hug, Höstvisa från Äppelbo, När gässen flytta, Pappa kom hem, Flickan från skogen, Käringa kan inte spela dragspel. Sedan satt det gott med kaffe och smörgås samt liten kaka. Lotter såldes som aldrig förr och 300 gick raskt åt. Många fina vinster fann sina vinnare. Därefter spelades fler låtar samt en önskelåt. Timmarna går fort när man har roligt och tiden flög iväg. Bernt tackade alla som kommit och berättade vad som kommer härnäst på julmötet. God kväll.  

 

 

Månadsmöte den 20 oktober

Thomas Sallander var inbjuden denna kväll att berätta om Gunnar W. Anderson. Ett 35-tal medlemmar hade hörsammat inbjudan och bänkade sig runt borden. Gunnar Wilhelm Anderson, född i Trollhättan 1889 var troligtvis en av de största industrimän Sverige skådat.Han var en mångsysslare inom industrin och hade många chefsbefattningar. Efter 1914 drev han en egen firma i Stockholm som också lade grunden till affärer med Ryssland och den stora order på lokomotiv han förhandlade fram. Ordern var på 1000 lokomotiv men slutade vid 500 st.1918 köpte han Skagersholm Herrgård i Tiveden som en bröllopsgåva till sin hustru. 1936 donerade han Skagersholm till Kooperativa förbundet som blev ett semesterhem till KFs personal fram 1936 då herrgården såldes till ättlingar till tidigare ägare. En enormt omfattande konstsamling ingick inte i affären utan KF flyttade detta till Vår Gård i Saltsjöbaden. 

Gunnar W. Anderson var gift med en ungersk musiker Milus, han dog den 28 maj 1960 i Finnerödja, 

2015 förärade Trollhättans Stad Gunnar W. en gata uppkallad efter honom på Nohabs gamla industriområde med namnet Gunnar W. Andersons Passage. 

Thomas intresse för Gunnar W. väcktes i samband med gatan invigdes och han har lagt ner ett gediget arbete för att samla in information. Mycket är inhämtat både i Sverige och runt om i Europa. Thomas avtackades med en bok om Skoftebyn samt en varm applåd och vi alla väntar på boken som håller på att ta form. 

 

Bilcykelpromenad 24 september

 En härlig dag lite grå och lite småduggig men fint höstlig ändå. Det var en Bilcykelpromenad, där man kunde ta sig fram efter en karta från oss. Dagen till ära sänkte vi entréavgiften till 50 kr för hela familjen samt 20 kr för singelbesökande. Vid särskilt markerade ställen fanns en liten fråga, där man skulle fylla i ett svar på medhavd lapp.  Uppslutningen av medlemmar med besökande var inte så stor, men det var ett trevligt inslag, som vi fick beröm för. Vi höll till i Valkyrian där det serverades rykande hett kaffe med kaka samt korv med bröd. Aktiviteten varade under sex timmar, så att man kunde komma och gå när man ville. Kartan gav upphov till många roliga samtalsämnen om vem som bodde var med mera. Valkyriasalen var dukad med lite bord och stolar i grupper, så att man fick sällskap vid kaffet. Och samtidigt kunde man ta lite lotter med uppsatta vinstnummer, så att man snabbt kunde se om man vunnit. Ett tjugotal vinster var utlagda på ett bord och man kunde själv välja och vraka vad man önskade få i vinst.  Det vackra vädret kom allt så småningom,  då blev det ljust och glatt. Vid fyratiden städade vi bort samt sopade undan och gjorde rent i köket samt gickhem. En mycket lyckad dag med ett trevligt inslag, som en medlem sa. 

 

FRÅGA 1:

På berget västerut fanns Einar Blomqvist affär, vad såldes där?

Ved och kol,

FRÅGA 2:

Vad kallades Frälsegårdsgatan tidigare?

 Blindtarmen

FRÅGA 3:

Korsen Göteborgsvägen- Kärnmakaregatan

I den lilla röda boden som finns på tomten var det?

 Skomakeri,

FRÅGA 4:

Varför kallas gatan för Bockeliden?

Här bodde en som hete Bock,

FRÅGA 5:

Korsen Frälsegårdsgtan- Liljedalsvägen

Vad heter platsen här intill?

Skoftebytorg,

FRÅGA 6:

Korsen Liljedalsvägen- Sörvallavägen

Här bodde Jepp-Adel men vad var hans riktiga namn?

 Adolf Karlsson

FRÅGA 7:

SIFs Fotbollsklubb bildades 1950. När invigdes Nysätra fotbollsplan?

1959

FRÅGA 8:

Här i korsen startade Dahlström en affär 1947, vad hete affären då?

Skoftebyns viltskinnsaffär,

FRÅGA 9:

Syltevägen 77

Vad är denna adress känd för?

Mjölkaffär, Känd tidigare minister har bott här

FRÅGA 10:

På vägen mot Sylte bodde en hyllad person.

Vad var han känd för?

Prisad Eldsjäl

FRÅGA 11:

Vilket år byggdes skolan här på Kasvägen 2

 1930.

FRÅGA 12:

Vilket år revs gamla skolan

1973

UTSLAGSFRÅGA:

När bildades idrottsföreningen SAIS (Skoftebyns Allmänna Idrotts Sällskap)?

Gissa årtal?

1926

 

MEDLEMSMÖTE DEN 8 SEPTEMBER

Trivselkväll 8 september.   Tyvärr fick vi inställa ruskiga resan då vi hade för få deltagare istället ordnade vi en trivselkväll för alla i Valkyrian. Detta var ett lyckat drag ty första medlemmen kom redan strax före halv 5. När vi kom sattes det fram bord och stolar. Kaffe kokades och vetebröd skars upp och lades med kaka på ett fat. Men här började snabbt fyllas på med folk.  Jan hade hämtat projektorn  samt datorn och ett usb-minne för att kunna visa gamla Skoftebybilder.  Han hade tagit reda på lite historia runt byggnader med mera  och höll ett intressant föredrag. Många tog lotter och vinsterna fann sina ägare.  Tillströmningen av folk var inte så väldans stor,  men vi var nöjda.  En låg entréavgift var kvällens melodi   och folk gladdes.  Mycket prat och tjöt runt borden ty många kände igen  fotona.  Det enkla kan ibland vara roligare. Gamla foton på Skoftebyn är alltid intressant både för yngre och äldre människor.  Klockan 20.00 städade vi upp och gíck hem till våra stugor.

 

ÖPPET HUS den 25 AUGUSTI

Torsdag den 25 augusti och äntligen kunde vi starta upp höstverksamheten med ett öppet hus i vår föreningslokal. Kaffepannan stod och puttrade och fikabrödet framdukat. Första besökare var tre damer med bl.a. vårt kommunalråd Monica Hansson i täten. Damerna ägnades mycket tid till att titta i vårt digra utbud av gamla bilder från Skoftebyn. Lars Myrén tittade ner och skänkte sin senaste bok till föreningen. 2 blivande medlemmar kom också och var glatt överraskade över att se hur mycket material vi hade, dessutom köptes det böcker och givetvis lovade dom att återkomma. Jan fick beröm för sitt goda kaffe. Trots det fina vädret utanför fönstren blev kvällen lyckad. 

 

 

 

 

 

Rätta svar på tipspromenad Eriksroparken  2 juni

rätt svar med röd text

1 Bondfångare

1 Kvinna som förför män

 X Person som lurar godtrogna

2 Hembränd spritdryck

2 Knävelborr

1 Stor, uppvriden mustasch

X Fotsmärta orsakad av slitage

2 Verktyg för att sätta upp tavlor

3 Knorra

1 Fixa och dona

X Klaga

2 Köra traktor

4 Bröströst

1 Sångröst som ligger nära talrösten

 X Ljus röst

 2 Pojkars röst innan målbrottet

5 Svettpor

1 Fiskeverktyg

X Värmeslag

2 Svettdroppe

6 Tuting

 1 Snaps

X En rövarhistoria

2 Person man inte kan lita på

7 Prusta

1 Pusta ut

  X Frusta

2 Person som pruttar och nyser samtidigt

8 Snipig

1 Snobbig

X Person som klagar mycket

2 Smal och spetsig

9   Momentan

       1  Charkuteri

       X  Förfaras

       2   Ögonblicklig

10  Installation

  1  Skuffelse

  X  Prålig

 2  Invigning av professor

11  Undergräva

  1   Missbedöma

   X   Avslöja

  2    Försvaga

12    Föreskrift

  1  .Bestämmelse

 X   Intyg

  2   Förslag

UTSLAGSFRÅGA: 137 spik i burken

 

 

Slätthultsdag 18 maj.

 Äntligen kom så den årliga efterlängtade Slätthultsdagen vid vårvackra maj månad. I år var det lite särskilt då huvudbyggnaden skulle byggas om inuti, men kanske även utanpå, då byggställnng fanns uppsatta runt de båda stora husen. Vår Familjedag där lockar många människor att komma, träffas och få vandra i nauren.  Damerna i vår styrelse hade kokat mycket kaffe och hällt på termos, förutom att stora julgrytan var med för att värma korven. Bord och stolar bars ut, så att folk kunde få sitta ner och vila benen medans de fikade. Lekredskap för barnen fanns utlagda, så att alla skulle ha skoj och en piltavla var uppsatt så att folk kunde få öva sin pricksäkerhet. Ett stort lotteri med två ringar fanns till hands, för folk att få pröva lyckan och många vinstpriser fanns att dela ut. Vi var även utrustade med förbandslåda om något skulle hända, men så olyckligt blev det inte. Papper och pennor fanns att tillgå för frågepromenden i skogen, som satts upp tidig på morgonen. Mycket beröm inhystades då frågorna inte var 1X2, utan kunde  besvaras med enkla svar ändå. Vädret var som alltid mycket bra, men kanske en aning kyligt för de lite äldre.  Familjedagen hade ett billigt pris som var 50 kr per familj och då ingick allt. Priserna på frågepromenaden som var böcker, choklad, trisslotter samt godis har deltas ut till vinnarna.  Dagen efter plockades frågorna ner så att skogen stod i sin vanliga vackra skepnad.  

 

Svar på Vuxenfrågor Slätthult 18 maj

  1. Rödspätta = En blodfärgad raggarbrud
  2. Tiger = Gör en som är tyst
  3. Panter = Lämnas som säkerhet
  4. Tacka   =  Kan man göra för hjälpen
  5. Tärna = Lucia följe
  6. Tapir = Att nalla en vågbrytare
  7. Mullvad = Fin jord och slår man ibland
  8. Gök = Spetsat kaffe
  9. Bison = Kallas kanske en drönares son
  10. Marsvin = Månadsdryck
  11. Zebra   = Vilket djur har bra syn
  12. Albatross = En mässkjorta med grovt rep

     VIKTEN PÅ STENHÖGEN VAR 17 kg

Vinnare Dragana Karlsson 12 rätt och gissade 18kg

Rätt rad barn frågor:  X12   2X1   XX1   12X

Vinnare Molly Larsson 12 rätt och gissade 19 kg

Priser till vinnarna kommer per post!

 

 

ÅRSMÖTE 2022

Årsmötet 10 mars präglades av sol och värme trots ett soligt kallt utomhusklimat. Vi hade besök av kommunalråd Monic a Hanson som talade om Det goda livet i Trollhättan. Kaffehurran puttrade när Monica gjorde i ordning sin dator för de bilder hon skulle visa. Årsmötet hölls i Valkyrian och glädjande fick vi höra hur Monica tillbringat mycken tid i sin barndom i Valkyrian.  Så hon uttryckte att ”det känns nästan som att komma hem”.  Monica talade om vår vackra stad Trollhättan, topografin, naturvärden, unika slussar och planer runt dem. Fler alternativ finns men inget är beslutat ännu. Det är nogsamt att hänga med i utvecklingen och vi vill ha kvar vår båttrafik. Vi har en bra befolkningsutveckling och företagare är måna om att få komma till Trollhättan. Men det är viktigt med trygghet, jämlikhet och jämställdhet.  Vi ska ha ett klimatsmart Trollhättan och alla goda krafter får samarbeta.  Här finns massor av föreningar som ökar vårt välmående och här finns många intressen,  så trygghet och ansvar ärt viktiga frågor. Trollhättan har en god ekonomi och i dagsläget 2 miljoner kronor i kassan och vi äger 3 bolag, Högskola och Kraftstaden finns.  Det blir alltfler aktiebolag och 277 enmansbolag, en halvering av konkurser under pandemin.  Arbetlösheten går ner och det är en minskning av våldsbrotten som gått ner 10 %.  De som får försörjningsstöd sätts i aktivitet och det blir fler poliser.  En riktigt god positiv utveckling för vår stad Trollhättan. Kommunalskatten är i nivå med vår grannstäder.  Svårt att få folk att arbeta inom Vård och Omsorg, de önskar få arbetskläder, som de kanske ska få.  Stadens Träffpunkter rustas upp för att välkomna alla till det goda livet. Några vill bo på landsbygden och även jobba där, det finns en ny studie angående Velanda och där sker mycken nybyggnad. Västra sidan älven berördes kort också och ett nytt storkök som ska byggas där. Monica pratade om Folkets park som ska bli en Stadspark samt Vårvik med garage under jorden med inflyttning  2023, skyddsrum byggs också.  Beställningarna på nätet och affärsdöden berördes kort med särskilda utmaningar. Vi måste slå vakt om sjöfarten! Monica Hanson höll ett mycket intressant föredrag och en del frågor ställdes också.  Monica Hanson avtackades med blommor och blader. Därpå följd ett Årsmöte med de val och ärenden som är brukliga.  Bernt Berggren fick förnyat förtroende som ordförande. Inga-Lill Andersson visade upp och föredrog fina ekonomiska siffror för föreningens utveckling. 

 

 

MÅNADSMÖTE den 9 december

Skoftebyföreningen hade sitt sista medlemsmöte för året mycket tidigt nämligen den 9:e december kl 18.00 – 20.00. Alla var så glada och uppspelta i ett julpyntat Valkyrian.  Röda klockor på väggarna och ljusstakar i fönstren.  Borden dukades lite juligt sådär,  med värmeljus på borden och julstjärnor i fönstren.  Från köksregion hördes hur kaffet puttrade och en svag kaffedoft kändes.  På bokbordet lades alla våra Skoftebyböcker upp som kunde bli lämpliga julklappar. Vår senaste bok  ”Sällsamheter i Skoftebyn”  rönte stor uppmärksamhet och såldes. Sonja hade plockat blåbärs- och lingonris som hon satte i små vasar på borden. Snart kom medlemmarna i Ninas Trio upp med hissen och plockade fram sina instrument. Klart att de började testa sina instrument och småsjöng lite. Den gode Alf hade dagen till ära, tagit på en tomteluva som prydde hans huvud. Staben viker servetter och dukar borden. En massa vinster lades fram med godsaker i korgar och pryttlar, så mycket lotter såldes med många vinstlotter.  Entréavgifter betalas nu oftare med swish, som förenklar penninghanteringen. Medlemmarna möttes med glögg i en mugg, med russin och mandelflarn. Samtidigt fick de också en liten frågelapp med Julkulsfrågor på.  Två stycken nya medlemmar anmälde sig, då de läst våra trevliga annonser i TTELA. Utomhus var det snöglopp samt kallt och mörkt, så tillströmningen av medlemmar blev inte så hög.  Ninas Trio som spelat ihop i 15 år satte strax igång med lite musikaliska toner och Ninas sångstämma.  Då nya Covidvarningar kommit dukades med avstånd mellan borden och alla skyddsfaktorer var medberäknade. Musiktrion började med Vals på Österskär,  dragspel och gitarr spelades. Därefter kom: Spar dina tårar jag ber dig. Sedan hördes: När ljusen ska tändas därhemma.  I mina skor av Alf Robertsson,  var så fin. Mellan sångnumren drog Nina lite roliga historier,  så att vi fick skratta och applådera.  Jag kan se i dina ögon, hördes.  Hejsan hoppsan falle rallera, sjöng vi alla med i. Tala närmre hördes därpå, samt många andra kända  melodier.  Efter en timme smakade det gott med kaffe, lussebulle och pepparkakor. Svaren på julkulsfrågorna  gicks igenom. Vinster delades ut och Ninas Trio spelade ytterligare en kvart. Nu körde de Gamla Godingar, så fint samt Bjällerklang. Kvällen led mot sitt slut och skoftebyborna traskade ut till sina snöiga bilar efter att vår ordförande Bernt Berggren tackat Ninas trio med böcker och en önskan om God Jul till alla.

 

BOKDAG den 27 november

Skoftebyföreningen hade en fin Bok-dag den 27 november i Valkyrian. Vi började klockan 10.00 och slutade på eftermiddagen klockan 16.00. Under dagen var det en livlig aktivitet och alla hade trevligt och mycket lotter såldes. Dagen till ära hade marschaller ställts ut i trappan upp till gården. Datorn ville inte vara med, men efter att ha fixat delar från vår föreningslokal så fungerade den. Borden var utsatta i grupper så att alla kunde se och höra. Väl inne startade dagen med ett fint bildspel på en duk över gamla hus och boställen i nejden. Vi bjöd på kaffefika med dopp. Salen var julpýntad med blommor och röda klockor på väggarna. Vår inbjudna gäst Gert-Inge Andersson  berättade om Trollhättan och kommande utveckling. Gamla Vårvik berördes samt den brännande frågan om slussarnas tillblivelse och de olika alternativa geografiska platserna med dem. Kvar finns nu bara det norra samt södra alternativet.  Det norra alternativet lär bli ca 2 miljarder billigare i kostnadsväg.  Gert-Inge omtalade att på Trafiksäkerhetsverkets hemsida finns de olika alternativen presenterade. Nya bron över älven kan vara klar om 1-2 år. Han berättade också spännande nyheter om gågatan, Kungsgatans framtida utveckling. Den har en byggstart vid år 2028 i ett samordningsprojekt med affärer och uterum. Det ska vara en trygg tillgänglighet där och ca 20-25 m bredd. De gamla ruttna träden ska bort och där blir istället olika parkträd sammanhållna i dungar. Framför Folkets hus ska det bli en rundel där folk kan gå av och i bilar. En ny tid och mycket planer. Det är också mycket besvärande kajor i centrum.  Han pratade också om den olycksdrabbade Stallbackabron, där det är maxhastighet om 70 km/h men som få håller och då ökar olyckorna. Stridsbergs område håller på att förändras och byggas. Lokalerna där var mycket slita och gick inte att spara förutom ett kontorshus. Vid Vårvik ska byggas 1000 lägenheter vid en 10-års period. Det är en sämre budget för att bygga nya hyreslägenheter. Vid Vårvik ska det bli bilfritt men det finns möjligheter att parkera runtomkring. Det beräknas att för 10 miljoner invånare i Sverige så behövs 5 miljoner bilar. Gert-Inge avtackades med blommor och applåder. Kaffe med dopp serverades.  Vår nya bok; Sällsamheter i Skoftebyn såldes och även våra gamla böcker.  Vinster drogs på lotteriet. En film om Ferro visades och slutligen visades den gamla Trollhättefilmen av Gunnar Karlsson vid åren 1957 – 1975. Alla gick nöjda och glada hem till sina stugor igen.

 

Månadsmöte den 11 november

Den 11 november hade Skoftebyföreningen ett fint besök av Jonas Lundberg, som berättade om liv och hus vid de gamla slussarna i Trollhättan. Jonas pratade om Åkersdal, Åkersvass, gården Åker, Kärlekens stig med mera. Han visade foton och bilder på hus, människor samt kartor. 1800 års sluss var den förta som byggdes i Trollhättan för att båtarna skulle kunna ta sig från Göteborg och upp till Vänerns hamnar.  Det var soldater som byggde, men även kvinnor var med i bygget och man höll till vid Östra gärdet. År 1778  byggdes Gustaf Adolfs sluss vid Åkersström, söder om Trollhättan. Vid Klevshålan fanns ett gammalt boställe som brändes ner av brandkåren, då det blivit ett tillhåll för ungdomar. Antonssonska träbron fanns från klaffbron och ner till Åkervass, där varor fraktades på släpor efter hästar som drog dem. Vid Åkersvass fanns järnbodarna där man förvarade varorna innan de fördes vidare. Vid älven fanns naturligtvis en krog, Aron Holsts krog där det såldes öl och mjöd för de törstigas bästa. Öl dracks oftast till vardags medan mjöd ansågs som lite finare och var gjort på honung, vatten och jäst. Aron Holst hade även en ålodling i älven, där man kunde handla till skeppen.  Hermans hage låg bakom gården Åker där man förvarade djuren som fick beta där. Carl Wallström bodde vid gården Åker. Vid Runda kajen byggdes 1872 en vacker springfontän. Gården Olidan hade ett uppbördskontor där fartygen fick erlägga skatt. Vid Hulingen fanns överroddarna som rodde folk i en eka över älven. Ångbåtsbryggan låg nära äldsta slussen för ångbåtarna som kom från Göteborg med turister. Vid älven byggdes ett kallbadhus 1908, då renhet beivrades.  Vid Schweizeriet kunde man få enkel förtäring samt dryckjom. Schweizeriet revs 1957 ty då gick inga båtar därnere längre. År 1916 byggdes senaste slussen i Trollhättan. Jonas Lundberg fick blommor och varma applåder för ett fantastiskt intressant föredrag. Därefter serverades kaffe med fikabröd. Vinsterna till lotteriet hämtades av vinnarna. Klockan gick mot 20.00 och lokalen fick plockas i ordning och städas samt släckas ner och då gick alla hem.    

 

Bil, cykel, promenad den 23 oktober

 Nu märks det ett en kylig höst ankommit och bladen hänger färgranna men stelt  huttrande på träden.  Fåglarna varken syns eller hörs, då de redan stuckit till Afrika och den goa soliga värmen. Kulturkommittén  samlades halv 10 för att ha en genomgång och göra en snabb men ungefärlig beräkning efter väderläget. Föreningen var i Valkyrian för att brygga kaffe och ta fram stora grytan för att värma korven. Mycket prat under kaffefikat om korvar som skulle värmas och bröd som skulle tas fram, senap och ketchup ställdes fram och antal kaffekannor som  skulle bryggas.  Mängder av vinster plockades fram till dem som tog lotter. Snart dök de första personerna upp för att cykla turen som vi lagt i Skoftebyns närområde. Några gick runt men andra tog den goa bilen. Frågor skulle besvaras under vägen och var av kulturell innebörd om gamla skoftebybor och geografiska platser. När folk tagit sig runt fick de korv, bröd, kaffe o kaka i Valkyrians värme. Ett gäng satt länge och berättade ”sanna” Skoftebyhistorier och drack den ena kaffekannan efter den andra när de skrattade.  Någon gång efter klockan 16 ramlade de sista in som gick turen,  och vi kunde städa, diska  och släcka ner i Valkyrian.  Sammanfattningsvis tyckte alla att det var ett revligt inslag på en gråkall höstdag.

SVAR:

En gjutmästare arbetar med järnmetall

Davids son kallades för Hosianna

Drätselkammaren sköter ekonomin

Kärnmakaren tillverkar gjutformar

Alphyddan byggdes 1912

Evert Bergqvist jobbade som stenarbetare

Uppe i backen vid Dalahöjdsvägen 13 låg ett bageri

Kyrkan på slussvaktaregatan hette Linneakyrkan

Backen på Nysätersvägen mot Bergkullevägen kallas Alma lia

Ormbunkar användes som maskmedel

Jeppe-Fina hette Josefina

En kase är en Eld bål

133 Karameller i burken

 

 

Medlemsmöte 23 september

23 september kom med en solig eftermiddag, jo tidigare på dagen hade det skvätt lite. Äntligen samlades vi i Valkyrian igen, för att träffas och ha en rolig eftermiddag. Snart började kaffehurran att puttra och det breddes smörgåsar med skinka och ost på, för glatta livet. Stolar och bord bars fram och ställdes i grupper med inte så många runt borden. Folk började droppa in och var så glada att vi öppnat upp igen, ty ensamheten har varit stor under denna corona pandemi. Värmeljusen på borden gav ett varmt och välkomnande intryck. Lotterivinster fanns det många och lotterna försvann ner i folks fickor för senare vinstdragning. Vinsterna var böcker, choklad, kaffe samt trisslotter. Kaffet måste välbehövligt avsmakas av oss som kommit tidigt, från klockan 16.00. 

Så kom då vår idol Lars-Eric Frendberg insläntrandes med gitarren på axeln. Ett soligt leende i ansiktet som vanligt och morsade och hejade på alla, han är ju känd samt känner många. Vi var många som pratade om den färgrika hösten och alla vackra blommor. Lars-Eric påminde om att vi människor är sociala varelser och att det är viktigt att få mötas. Strax började Lars-Erics stämma höras i låten Maria-Therese; Jag plockar upp en röd ros …  lite roliga sanna historier om andra musikanter drog Lars-Eric titt som tätt. Lars-Eric har ett rikligt och spännande musikliv. Vi trallar hjärtligt med i Mikis Theodorakis låt; Jag mår så bra, jag mår så bra, ja riktigt bra…     Alla låtar som Lars-Eric spelade var sång- och trallvänliga, skönt för oss som gärna vill sjunga med. Lars-Erics sladdar lever sitt egna lilla liv och trasslar rejält ihop sig. Efter en stund sjöng vi med i Gunnar Wiklunds låt; Vi ska gå hand i hand …   Det blev många låtar från Jim Reeves låtskatt, ja tiden rann iväg bara. Men nu började kaffesuget ge sig till känna. Vi drack kaffe samt åt en läcker macka och drog vinstnumren i vårt lotteri. Därefter fortsatte Lars-Eric att spela och sjunga en stund till och rätt som det var började klockan närma sig 20.00. Då avtackades Lars-Eric med en vacker blomma och vi önskade att han åter vill komma till oss.   

 

 

 

Medlemsmöte 2 september

 Idag gästades Skoftebyföreningen av Rasken Andreasson. Han är förbundsordförande inom Verdandi och hade mycket att berätta. Valkyriasalen fylldes med medlemmar som ville lyssna samt ha korv och kaffe därpå. Många lotter såldes och det fanns många vinster till dem med turnummer. Medlemmarna satt runt borden som inte var så många då restriktioner fortfarande gäller om max 50 sittplatser och mycket skoftebyprat hördes från folk som pratade om Vatten-Johan exempelvis. Rasken talade länge och väl om de utsatta i samhället och ensamheten som blivit än värre nu i coronatider.  Rasken har sitt goda hjärta till alla som behöver hjälp och kanske är ensamna och behöver en liten pratstund på telefon. Det samlas in matlådor från Mat-banken och delas ut till dem som har svårigheter att få en obefintlig ekonomi att gå ihop. Verdandi har även sommarläger för utsatta familjer. På Hedeängsområdet finns det 12 stugor för akutboende till de män som inget har, där de får sova, mat i personalhuset samt möjlighet att tvätta kläder. Rasken hjälper även asylsökande familjer på Restad gård i Vänersborgs kommun, ty de har absolut inget. Ibland kanske han kan ge någon liten present till ett barn som fyller år till dem som inget har. Frågor ställdes av medlemmarna som Rasken välvilligt besvarade. Hela hans familj är nu i verksamheten och som Rasken säger: han har inte ångrat en dag, sedan kommunen frågade om han kunde och ville ställa upp inom hjälpverksamheten.  Kaffestugan i Trollhättans centrum fyller en viktig funktion där de utsatta kan få kaffe och smörgås. Hjälpbehovet är stort tryckte Rasken på och nöden är mycket större än vad vi kan ana.

 

 

ÖPPET HUS

Torsdag 26 augusti hade Skoftebyföreningen Öppet hus med Drop in i Föreningslokalen i Skotebyskolan kl 16.00. Vädret var lite småkulet grått men inget regn i sikte. Jan Andersson kom tidigt redan kl 15.00 och tur var väl det för redan då kom första besökaren. För att minska anstormningen i Coronatider var inte mötet utannonserat, utan de som hade programbladet alltså alla medlemmar visste om mötet. Sonja kokade kaffe och Alf Jörlind var behjälplig.  Ett fåtal hade hittat till oss och bjöds på kaffe med fikabröd. Det var mycket prat om gamla Skoftebyn och skolorna. Var husen låg och vem som bodde var diskuterades också. Alla fotopärmar var tillgängliga samt kartor och böcker.  Folk var där  och trivdes i mer än 4 timmar så mötet får väl anses som lyckat.

 

HÖSTENS PROGRAM HAR VI TÄNKT ATT GENOMFÖRA MED VISSA ÄNDRINGAR, SOM VI ÅTERKOMMER TILL

 

Den 26 Maj

Tyvärr fick vi ställa in tipspromenaden p.g.a. att länstyrelsen läst annonsen och undrade om vi sökt tillstånd för denna aktivitet. Polisen som kunde bevilja detta hade efter många timmar och rundkoppling av telefon, då ingen kunde säga vad som krävdes. Tillslut efter fem timmar kom man fram till att en ansökan skulle lämnas in och med den en betalning på 250:-. Det var då inte säkert att man kunde få tillstånd för denna aktivitet. Vi hade inte kunnat vänta på beslut när Slätthults aktiviteten skulle vara dagen efter (om 24 timmar) så det var bara att ställa in.

Vi tackar länstyrelsen, som lyckades med att avstyra denna aktivitet.

 

TIPSPROMENAD DEN 6 MAJ

 Skoftebyföreningen 6 maj.  Vi lovade ha en fin frågepromenad i Eriksroparken med sina röda Urberg som  är 600 miljoner år gamla, för alla i Trollhättan vid väderuppehåll . Vi skrev en annons och satte in i TTELA då vi ändrat i programbladet på grund av coronasmittan. I Eriksroparken ovanför Skoftebyskolan finns slättberg med gran- och tallskog. Det är ett fint naturvårdsområde väl värt att lägga en frågepromenad i, där finns även en liten lekplats för de allra minsta barnen. Lilla slingan som är 1,5 km var uppmätt med röda plastband för att alla skulle hitta utan att snurra sig vilse.  Vi kom dit kl 15.00 för att fixa med förberedelser och sätta upp frågorna vid spåret. Frågorna var 12 stycken av varierad art som skulle besvaras. I Valkyrian, Syltevägen 48 kokades många kannor kaffe i köket och vetebröd med gul kräm skars upp och en liten kaka platsade bredvid.  Bord och stolar bars ut på tunet vid Valkyrian för kaffe/saft efter tipspromenaden. Klockan 16.00 kom de första vandrarna som strax följdes av flera, både barn och vuxna.  Totalt anlände 31 vuxna och 7 barn som lämnade in lappar efter tipspromenaden. Det var frågor av varierad art såsom fisk, svamp och barnfrågorna var många från sagans värld. Utslagsfrågan var en liten burk med lock där man skulle ange det samlade värdet på slantarna.   I annonsen skrev vi in; Håll i, Håll ut, Håll avstånd för att vi alla skulle vara rädda om varann. Folkhälsomyndighetens råd gäller alltid vid våra aktiviteter. Idag kostade aktiviteten med kaffe efteråt endast 20 kr/familj. Vi i Skoftebyföreningen anordnade och alla i Trollhättan var välkomna.  Folk droppade raskt in, betalade 20 kr och tog frågelappar till hela familjen. På barnens lappar skrevs ett stort B, då de svarade på barnfrågorna. Under dagen hade det droppat lite regn, men nu på eftermiddagen var det rena rama solskenet. Och på något sätt stiger humöret och blir gladare hos alla människor då solen lyser. Några betalade kontant och några Swishade slantarna. Vi fanns  vid entrén och förklarade vägen som gick ner till Lenas mad (Helena)och vidare upp till Eriksroparken. De sista vandrarna lämnade kl 19.45 och då lämnade vi också efter att ha städat efter oss. 

Rätta tipsrader

Vuxen frågor: fråga 1. 1000 =M, fråga 2. Haddock= Kolja, fråga 3. Lumbago=Ryggskott, fråga 4. 12 aug=Lejonet, fråga 5. Nationalsången = Richard Dybeck, fråga 6. kremla= svamp, fråga 7. moms=1969, fråga 8. bilen= Lada. fråga 9. SMHI=Sveriges Metrologiska och Hydrologiska Institut, fråga 10. elefanten kan inte Hoppa, fråga 11. Jordnötter är en beståndsdel i dynamit, fråga 12. brandvarnaren= Placeras i taket och helst mitt i rummet men minst 50cm från vägg.

Totalasumman av mynten var 77 kronor.

Barnfrågor. 1=X, 2=2, 3=X, 4=X, 5=2, 6=X, 7=2, 8=2, 9=X, 10=1, 11=2, 12=1.

 

VI ÖNSKAR ALLA ETT GOTT NYTT ÅR!

Vi hoppas på ett 2021 utan restriktioner och att vi kan genomföra våra aktiviteter på ett normalt sätt. P.g.a. inställda möten under 2020 har vi utökat mötestillfällen under hösten kommande år. Förtroende valda har under den restriktiva perioden jobbat med idéer för att kunna komma igång under våren 2021.Så vi tror att programbladets aktiviteter ska passa många. Kulturkommittén som träffas varje tisdag har under året som gått påbörjat manus till en ny bok, som vi hoppas komma ut till hösten 2021.

 

BILCYKELPROMENAD 7/11

Samlingslokalen Valkyrian var hyrd 7 november för att få tillgång till kök och vatten.  Det skulle ha varit sol, men det var lite gråmulet med en och annan regnstänk. Skoftebyföreningen hade anordnat en trevlig Bilcykelpromenad under 5 timmar kl 12.00 – 17.00 efter de hårda coronarestriktioner som blivit, då inte fler än 8 personer får vistas i samma rum.  Jan hade gjort en Skoftebykarta och Inga-Lill hade pusslat ihop frågorna. Ordförande Bernt  bryggde kaffe och kakor togs fram. Jan fixade det elektriska och hade med en kabel, så att det blev ström till plattan utomhus.  Anita öppnade korvburk där korvarna värmdes i en gryta som stod på plattan som Sune burit ut. Det var lite kyligt att stå och servera korv utomhus, men några personer löste av varann.  Stig och Janne ställde i ordning och tog fram Skoftebyböcker till försäljning. Det fanns 10 vuxen- och barnfrågor och givetvis handlade de om Skoftebyn.   Sonja plockade fram sådant som behövdes till serveringen utomhus. Inga-Lill hade med växelpengar då det kostade 40 kr per vuxen men var gratis för barn under 12 år. Anita hade fixat en fiskdamm med massor av fångster till alla barn.  Ansiktsmask, handsprit samt tvättlappar fanns att tillgå för alla.  Inomhus var det långbord med sittavstånd, så att man kunde få några droppar kaffe efter att man lämnat in frågelappen.  Restriktionerna följdes och alla tog eget ansvar.  Därpå kunde man gå in och ta några lotter, då det var många fina vinster som böcker, kaffe, godis och choklad. Det blev en trevlig tillställning och vi tackar för alla fina lovord av detta arrangemang.  Alla vinster har personligen delats ut.   Svaren på frågorna följer nedanför.

Rätta svar till frågorna lördagen den 7/11 

Fråga 1. Minigolfbana fanns bakom kiosken.                1

Fråga 2. Starkoddestenen är 3,5 meter.                       X

Fråga 3. Neebing avgick första gången 1922.               2

Fråga 4. Postkontoret var Trollhättan 3.                       X

Fråga 5. Hästkärra med tunna Sörvallavägen 14.          X

Fråga 6. Daghemmet på Ryrvägen 23 är Kärrviolen.      1

Fråga 7. Bageriets namn var Solvändan.                       X

Fråga 8. Skolan är Skoftebyskolan.                               2

Fråga 9. Trädgårdsmästare har funnits vid Maa.             X

Fråga 10. Tvättstugan fick sitt bygglov 1953.                 1

Längden på snöret var 400 cm.

 

SKOFTEBYDAGEN den 24 oktober

24 oktober hade Skoftebyföreningen ett trevligt höstmöte i Valkyrian. Vi höll på hela dagen från kl 10.00 till 16.00. Folk droppade in tidigt för att titta på utställningen som var gamla Skoftebyfoton samt att Jan Andersson hade byggt gamla röda tvättstugan samt gamla Skoftebyskolan som fanns förr. Folk köpte böcker, lotter och drack kaffe hela dagen. På väggen visades ett bildspel om Skoftebyn. Runt väggarna fanns gamla skolbilder samt en frågepromenad.  Hösten med sina gula löv fanns utanför fönstren. Lokalen Valkyrian var coronasäkrad med tvål, vatten, handsprit och ansiktsmasker för dem som ville ha. P G Modigh berättade om sin bok som handlar om Stridsberg & Biörck som fanns i Trollhättan från 1879.  Där var bl a sågbladstillverkning. P G Modigh  har gjort en otrolig efterforskning  om historia bakom fabriken samt skaffar nu bilder och foton till sin bok som nog kommer ut nästa höst år 2021. Han har forskat mycket i Kungliga biblioteket som hyser mycket fakta. Företaget startade i Torshälla år 1868. Ernst Stridsberg var klasskamrat med J.O.  Biörck  och de beslutade sig för att arbeta tillsammans. De hade starkt stål och bra ugnar för att göra sina stålprodukter. Företaget gick bra under första världskriget. Sedan gick det lite nedåt och företaget flyttade från fallfåran till Knorrren.   Företaget såldes så småningom till finländska Hackman som beslöt att upphöra med tillverkningen i Trollhättan år 1991.   

 

ÖPPET HUS den 27 augusti

En från början solig höstdag 27 augusti hade vi i Skoftebyföreningen

Öppet Hus i våra  lokaler i Skoftebyskolans källare mellan kl 15.00 – 20.00.

Nu i Corontider väntade vi oss ingen anstormning, men vi

blev en liten tapper skara som höll avstånd med alla säkerhets-

anordningar med oss, där fanns munskydd och handsprit mm.

Massor med kaffe hade kokats och hällts på termosar. Anita hade

köpt massor med chokladbollar som inte gick att motstå.  Dagen

till ära hade Anita även köpt nya vita borddukar.  Vi pratade

om att göra något åt de gamla slitna gardinerna, så det kanske

blir nya uppsatta så småningom.

 En dam anmälde sig till ruskiga bussresan 17 september, viket

gladde oss ty vi är inte så många anmälda utan bara halvfull buss.  

Det blev mycket prat om kända skoftebybor och särskild

Lajla Westersund från Krusetorpet  som gått i Lindvedens folkskola.

Alla tyckte det var skönt att ses igen och att hösten gjort sitt intåg

samt att försiktighetsåtgärder mot Covid 19 måste följas.  

 

 

 

SLÄTTHULTSDAGEN den 27 MAJ

Svar på poängpromenad Slätthult den 27/5

Fråga 1. Närkes landskapsblomma är Gullviva.                            X

Fråga 2. Påskdagen infaller på första söndagen

               efter första fullmånen efter

               vårdagsjämningen.                                                      2

Fråga 3. Potatisen kom till Europa på 1500-talet.                         X

Fråga 4. Planeten Jorden heter på latin Tellus.                             1

Fråga 5. Om du ringer till Sverige från utlandet

                slår du först 0046.                                                      2

Fråga 6. Om du ska förbättra gräsmattan använder

               du Dressjord.                                                               2

Fråga 7. En vårblommande prydnadsbuske är

               Forsythia.                                                                     X

Fråga 8. Bland de sista fåglar som anländer på

               våren är svalan                                                             2

Fråga 9. Den som ville ha god ordning och var

               rödhårig i TV-serien Desperate

                Housewifes heter Brie.                                                  2

Fråga 10. Sveriges yta är 450.000 km²                                           1

 

Antal knappar i burken var 66 stycken.

GRATTIS!! Säger vi till GUNNEL, ANNA-KARIN och FRIDA som blev vinnare i tipspromenaden (vuxenfrågor).

GRATTIS till JULIA, NORA och EDWARD som blev vinnare av barnfrågorna.

Så blev det då äntligen 27 maj och vi skulle ha medlemsmöte på Slätthultsgården.  Pga rådande omständigheter med Coronavirus hade vi träffen utomhus.  Klockan halv 4 på eftermiddagen skulle vi i Staben samlas med de andra från kyrkan som skulle medverka och fika tillsammans. Det gick ju sisådär, ty när bord och stolar var utburna då kom folk redan till gården och då var klockan bara tjugo minuter över fyra.  Männen bar ut sex stycken bord och därtill en förfärlig massa stolar. Bord och stolar gjordes i ordning inomhus så att Sune och Inga-Lill kunde ta emot entréavgift samt sälja lotter  från två ringar, men alla lotter såldes inte. Anita hade dukat upp med 30 vinster på ett bord så att vinnaren kunde välja sin vinst själv. Det var mest choklad samt godis. Svenska kyrkan hade med en bricka där de hade lagt upp reklamgrejor till barnen som små ficklampor, pennor, suddgummin o reflexer som barnen fick gratis.  Jan satte upp poängpromenaden på en liten sträcka i skogen där även barnfrågorna fanns. Piltavlan hängdes upp och andra leksaker placerades ut. Bernt satte igång att värma korven i den stora skinkgrytan,  Anita och Sonja gjorde i ordning ketchup, senap och servetter.  När folket betalat fick de poänglapp samt penna om de inte hade med en egen. Festisar ställdes fram och saft tillreddes samt muggar togs fram. När de gått promenaden var det lämpligt med korv med bröd och därefter kaffe med liten kaka. Många uppskattande ord hördes och många hade hörsammat injudan i TTELA samt på de uppsatta plakaten runtom i Skoftebyn.  Det gråmurriga vädret byttes snabbt till en värmande sol och alla njöt.  Det gick så långt så att all korv tog slut och fler korvburkar fick raskt inköpas på Sylte.  En man trivdes så till den milda grad att han ville dansa också. Vid kl 19.00 gick alla hem så att vi var klara med städ och i ordningsställandet innan kl 20.00. Någon uttryckte att detta fick Skoftebyföreningen gärna göra om.

 

 

 

 

 

 

 

 

Årsmöte 19 mars 2020.                              Årsmöte

Skoftebyföreningen hade ett kort men intensivt årsmöte den 19 mars. Coronavirus härjar och alla äldre är rädda för smitta. Viruset drabbar äldre människor värst med olika luftvägssjukdomar samt även magsjukdomar. Smittorisken är hög, och från Folkhälsomyndigheten har utsänts varningar till Sveriges befolkning och särskilt de äldre, med många andra sjukdomar sedan tidigare.  Eftersom vi beställt tårtor samt att det var ett Årsmöte med flera val som skulle ske, bestämdes att Årsmötet skulle hållas. Ett möte sker alltid på frivillighetens grund och människor kan välja att komma eller stanna hemma.   Håkans Bar & Restaurang levererade fyra tårtor x a´ 12 tårtbitar och då var ändå två stycken tårtor avbeställda. Det var ett udda möte med få medlemmar, men mötet kunde hållas.

Till mötesordförande valdes Bernt Berggren och till mötessekreterare valdes Inga-Lill Andersson. Valen förflöt bra och det var endast små förändringar;  mötet valde in Conny Käll och Inger Gustavsson som ersättare till styrelsen. Sune Hansson är endast med i festkommittén under år 2020. Bernt gick igenom förra årets händelser och aktiviteter, därefter gick Inga-Lill Andersson igenom ekonomin för 2019 samt budget för nästa år. Styrelsen fick ansvarsfrihet för det gångna året.

Bernt Berggren avslutade mötet och bjöd in till kaffe med tårta. Samtalsämnena var självklart händelser ur Skoftebyns historia med välkända personer samt Coronavirusets vådor. Tårtan smakade bra och alla bjöds ytterligare tårta innan lokalen städades och släcktes ned för hemgång.     

 

 

 

Månadsmöte 20 februari 2020

Redan i februari hade våren anlänt till Skoftebyn och fåglarna kvittrade för det vilda.  Förberedelserna i Valkyrian gick under skratt och glam, när alla var förväntansfulla inför våra gäster. Kent-Ove med fru Ann-Christin äntrade scenen tidigt med all sin packning, instrument, högtalare mm.  Glada och pigga provsjöng och spelade de, innan besökarna anlänt. Kaffehurran började puttra i köket och alla fick provsmaka fem droppar i en kopp.  Goda smörgåsar breddes för glatta livet, medans bord och stolar ställdes fram. Nu började ruskvädret med regn ute, så vi förväntade oss inte massor av gäster.  Vinstbordet till lotteriet gjordes i ordning, med härliga vinster.  Folk började så smått droppa in och hastigt började det bli kolsvart ute.  Lotter såldes som aldrig förr. Belysningen dämpades ner och musiken satte igång.  Silvermåne över bergen var uppstarten, instrumentalt.  Kent-Ove spelade och han fick mycket applåder . Han sa att applåder är mycket värmande. Därpå följde Detroit city, där sångaren berättade att hans hals var lite rosslig, men han gör så gott han kan.  Nu fick vi höra en fin sommarvisa; Där björkarna susa sin milda sommarsång.   Meet me in Stockholm, baby, we'll mess around, följde därpå.  Sedan sjöng vi med för full hals i: Säg är det konstigt att man längtar bort nån gång? Om man gärna vill lyssna till lärkans drill eller trastens glada sång. Så sjöngs den vackra; Till min kära. Då och då berättade Kent-Ove historier och nu fick vi minsann höra att bästa ärtsoppan finns hos GKN i Trollhättan. Sedan sjöngs: Jag måste ge mig av. Byns enda blondin. Aldrig mer får jag se dig. Nu blev det paus och alla fick kaffe och en god smörgås med varierat pålägg. Småprat, tjöt och kaffesörplande. Därefter kom vinstdragningen som alla väntat på. Det var många vinster men högvisten, en korg med godsaker gick till Tant Grön, Gunilla Andersson, som förgyllde kvällen. Glädjande nog var att vi fick en ny medlem, en gammal skoftebybo, men som nu bor i förskingringen. När kaffet var urdrucket fortsatte spelning och sånger från scenen.  Vi fick lyss till; Gitarrboogie, Tusen bitar,  Ett potpurri av Sven-Ingvars, Hjälp mig ur min ensamhet. Corrine, Corrina. Be my baby. Sedan kom en häftig historia om katten Slåsskar. Leende guldbruna ögon. Sån´t är livet. Regniga natt. Hjärtat bankar m.fl. Slutligen kom Last Date. Jan fotograferade en hel del under kvällen. Cirka 40 personer kom denna kväll. Musikerna avtackades med blommor av ordförande Bernt Berggren som berättade att nästa möte är Årsmötet.

 Månadsmöte 23 januari 2020 Öppet hus

Skoftebyföreningen öppnade 23  januari upp för år 2020 med en trevlig sammankomst i Föreningslokalen kl 17.00.  VI hade dukat upp med kaffe och fikabröd i långa rader. Ett 25-tal personer hittade till oss  trots mörker och duggregn. Man hämtade en pärm i hyllan och kikade på vad den innehöll.  Det var mycket prat om Skoftebyn som samhälle och vad som fanns där. Stigar, ställen och vart folk bott en gång. Ja det var så trevligt att folk förde fram önskemål om att vi bör ha Öppet hus lite oftare.  Lokalen var varm och välkomnande och folk tyckte det var oerhört trivsamt.  VI fick berätta lite om lokalens historia för några, som var lite vetgiriga. Skoftebyföreningen, som då hette Föreningen Gamla Skoftebybor fick från början år 1988 ha lokalerna på vinden i den gamla stenbyggnaden. Efter ett tag ville skolan ha tillbaks sina lokaler då de var trångbodda och behövde fritidslokaler.  Då fick föreningen använda källaren att ha sina lokaler i. Det var mycket som behövdes i byggande med att ordna till väggar, putsa och måla. Taket fick ordnas samt målas.  Golvet fick fina plattor som var vackra samt lätta att hålla rena och torka av.  Stig Svantesson ordnade med elektriciteten och lampor sattes upp. Slutligen bar man dit möblerna som en gång lär ha funnits på Nohab.  Medlemmar besökte oss nu som en gång gått i Skoftebyskolan, men aldrig varit nere i källaren. Det blev mycket prat om vad gamla vägarna heter samt vem som bott var. Slutligen var det stängningsdags kl 20.00 och kaffet uppdrucket, då tågade alla hemom.

 

 

Månadsmöte den 12 december

12 december och hela Valkyrian var julpyntat med julgran, stjärnor,  adventsljusstakar  och girlanger. Borden dukades med juldukar, ljus och fat samt muggar. Lussekatter läggs upp på stora fat för att sedan kunna bjudas runt. Pepparkakor läggs upp på faten och det ser riktigt juligt ut. Folk började nu komma i en strid ström och lilla flickan Julia hoppade av glädje på den fina dagen. Massor av lotter såldes i en rasande fart. Många hälsade och det var bara glada miner och det doftade gott. Luciaklassens ledare bar in ett keyboard till scenen. Bernt Berggren hälsade välkommen. När alla satt sig ner släcktes lamporna ned i taket och Luciatåget kom in. Det var 5 Luciaflickor och 6 stjärngossar  med stavar som sjöng och gick en runda innan de äntrade scenen. Det var en niondeklass från Hjortmossens musikskola som sjöng sig fram i salen, medan en ledare ackompanjerade.  Luciasången sjöngs och sedan följde Nu tändas tusen juleljus, Lusse lelle, Välkommen Lucia, Sankta Lucia du ger oss värme, Staffan Stalledräng, Gläns över sjö och strand, Se hur Lucia med levande ljus, Om du går runt i världen, Ding, dong, ding, dong, Luciasången sjöngs återigen. Det var en musikalisk skara som sjöng så vackert. Därpå blev det kaffe/the och dopp. Sorlet steg i salen från glada människor. Många av våra Skoftebyböcker såldes också. Femton stycken glada vinnare vann på lotteriet. Vår ordförande Bernt Berggren avslutade mötet genom att berätta om mötet i januari, när vi har Öppet hus. 

 

 

 

 

 

Månadsmöte den 14 november

Skoftebyföreningens mörka novembermöte den 14 var en riktigt lyckad kväll. Inne i Valkyriasalen lyste lamporna värmande. Den omisskännliga kaffedoften spreds från köksregionerna. Några damer satt redan från klockan 16.00 och bredde smörgåsar för glatta livet. Folk kom in lite stötvis från början, men sedan i samlad tropp. De betalade entréavgiften och köpte sedan många lotter. Rätt som det var och ganska tidigt kom artisterna i Lilla Bandet, som var Ulrika Claesson samt Johan Pettersson. Lilla Bandet satte upp högtalare och keyboard. De har hållit på att spela rätt länge och har säkert gjort sisådär 1000 spelningar vid detta laget. Ordförande Bernt Berggren hälsade alla välkomna och särskilt artisterna. Ulrika med sin sköna stämma satte igång att sjunga ”Solen som går ner” och hela salen häpnade över den vackra sångrösten. Att paret kom från Färgelanda-hållet gick inte att ta miste på med den utpräglade Dalslandsdialekten,  men Johan kommer ursprungligen från Norge.   Sedan följde ”Du och jag” som Ulrika sjöng och Johan spelade på sitt keyboard. Mellan sångerna drog Johan roliga historier från händelser under deras spelningar. Paret dricker inte kaffe men gärna saft. De framför ett varierat utbud men även hårdrock, om så önskas. Nu sjöng de ”Slit och släng” och folk sjöng gärna med dem. De sjöng även låtar från Sven-Ingvars och berättade att de är med på Resemakar´ns bussresor och sjunger i bussen och berättade att de for till Riga förra året. Och så kom en del historier från Köpenhamn och alla skrattade. Nu hade de tryckt upp broschyrer med sina låtalster.  En norsk visa följde efter ett tag ”Har du de bra, så tjock du har blitt” och det lät så där glatt och klämkäckt. De jobbar gärna på Pubkvällar också, som det var nyligen på ett äldreboende i Göteborg. Så sa de: Ja vi ska ingenstans, de tär bara att köra och spelade lite till innan paus. Nu vankades kaffe med goa mackor och alla lät sig väl smaka. Därefter kom den efterlängtade lotteridragningen och många gick hem med goda vinster. Efter lite vänskapsprat i salen sjöng Ulrika och Johan spelade ytterligare några låtar.  Paret berättade att de jobbat i en organisation på äldreboenden som behandlar ofrivillig ensamhet och det har varit mycket uppskattat, samt att de fått slantar för att göra detta. Äldreboendena i Vänersborg vill inte missa Johan, sades det. Så följde ”Sån´t är livet” och ”Dagny” och alla sjöng med. Frithiof Anderssons paradvisa följde och så kom höjdpunkten; Gabriellas sång. Och paret slutade med; ”Man ska leva för varandra” och därefter gick alla hem till sitt och bord och stolar plockades ihop. Det blev en riktigt lyckad afton.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Månadsmöte den 17 oktober

17 oktober hade Skoftebyföreningen en trevlig afton i Valkyrian. Det pysslades med nya dukar på borden och dukades upp till kaffestunden med blå servetter. Lotter såldes som aldrig förr och vinster delades ut i rask takt, med choklad, kaffe och godis.  Kaffedoften spred sig  himmelskt i lokalen. Spelmannen Anders Ljungqvist dök upp och började ställa upp musikattiraljer på scen. I salen var det ljust och sorlet spred sig från gästerna med glada tillrop. En hel del Skoftebyböcker såldes också till hugade spekulanter. Musikern Sven-Gunnar Larsson kom också, bärande på sitt dragspel.  I salen sändes det runt ett litet pappersblock mellan borden, där man fick skriva in önskelåtar till musikduon. Och så blev det mysbelysning i lokalen och musikanterna började spela en låt från Sven-Ingvars; Min gitarr och jag. Glatt och fullt med gäster i lokalen och alla sjöng med där de kunde texten.  Tio tusen röda rosor sjöng alla med i sångtexten.  Mellan låtarna drog Anders roliga historier på en härlig dalsländska. Så spelades låten av Benny Andersson som han gjort till sin fru Mona, så fint.  Det var så fin gitarr- och dragspelsmusik i lokalen. När 34:an kom, så drogs alla smilbanden upp och hela salen sjöng med. De spelade, Inbjudan till Bohuslän och det var så otroligt vackert. Nu var det mörkt och svart utanför Valkyrian, hösten var här. Efter varje låt var det rungande applåder.  Ove Törnqvists låtar spelades också. Vitsarna drog glada skratt och stämningen var hög. Så var det lite franskt i La petite valse och det gillades skarpt. Gunnar Wiklunds; Vi ska gå hand i hand,  är omtyckt. Inte nog med det, även Elvis; You ain´t nothin’ but a hound dog spelades och vi log igenkännande. Så kom låtar från Dalarnas Mando Diao, där man sjöng om sommar. Orkestern gjorde ett litet uppehåll, så att kaffe kunde serveras med en god höstsmörgås. Därpå spelade orkestern några låtar ytterligare, innan skoftebyborna tackade för sig och gick hem.                    

 

 

 

 

80- årsfest

30 september har Skoftebyföreningen ett trevligt kalas i Lextorpskyrkan för alla våra 80-åringar. Vid invigningen den 24 september 1973 invigdes kyrkan och klockstapeln av biskop Helge Brattgård som talade om kyrkan som den vackraste kyrkan i Skara stift. Vid samlingen till festen hade medlemmarna möjlighet att köpa Skoftebyböcker även den nyaste. Vi samlades i stora salen kl 14.00 där ordförande Bernt Berggren hälsade oss välkomna och bjöd till bords. Festen började med en festlig smörgåstårta och dryck vatten/öl. Musikbandet ”Lätt och Lagom” spelade för det vilda både känna och okända melodier. Naturligtvis fick Skoftebyborna sjunga med i melodierna som de kunde. Musikerna spelade gitarr samt dragspel. Skoftebyborna lyssnade ihärdigt men ville även tala lite med varandra. Det var ett 90-tal personer som hade hörsammat inbjudan. Festen gick mot slutet och det bjöds på en härlig bakelse och kaffe/the. Orkestern spelade sina sista toner och samtalen ebbade ut, med att många tackade för den fina festen.    

  

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Den 21 september var det premiär för bokförsäljning i Valkyrian av Skoftebyföreningens  senaste bok "Myter, rörelser och kända ställen". Föreningen bjöd på kaffe med kaka och bildspel på duk samt att det även var några skärmar med Skoftebybilder. Gamla Skoftebyskolan fanns med som modell och information om skolan med gamla djurplanscher från 1940-talet.  Per-Gunnar Modig kåserade med historia om gamla tider. Många böcker såldes och nöjda kunder vandrade hem i det fina höstvädret.

 

 

Möte den 19 september

19 september styrde Lennart från Karl-Ewerts busstouring iväg en stor turistbuss med 50-talet ressugna skoftebybor. Guide på resan var Inga-Lill Andersson som pratade och berättade under resans gång. Bussen utgick från Nysätra, som är uppbyggt av stenbumlingar från sprängningar i kanalen, när slussarna byggdes. Rysskranen restaueras nu och finns kvar sedan Nohab byggde 500 lok som här lastades på båten Neebing. Vi följde kanalen tills vi kom till Eric Carlssons rondell (Nohabrondellen) som en gång i tiden varit Klypsjön. Utefter Drottninggatan kikade vi på lilla Drottninggatan där Nohabtåget en gång rullat fram mellan Grinnera vid Folkets park och Nohab. Vid Oskarsskolan lär Hjortas stuga ha legat, som  blivit namnet Hjortmossen. ’Hjorta’ var en kvinna vid namn Lilliebielke och var född på Slottsön i älven. Vid Oden låg förr Odenskolan med utedassen mot Drottninggatan. Längs med Drottningatan låg ett långt hus som kallades Långholmen efter fängelseön i Stockholm. Det lilla vackra huset vid järnvägsstationen heter Oskarsberg och det är sista huset som finns kvar på Stavre mosse. Vår fina järnvägstunnel byggdes 1934. Nu kommer vi upp till Egna hem som är en rest från 1800-talet, då man talade om att alla i Sverige bör ha en förbättrad bostad i form av ens egna hem. Edsborgs idrottsplats  har flyttat hit till sist efter att första ha legat nära Folkets park, sedan nära Götalundens kyrkogård och sedan till sin nuvarande plats  vid Tumhemsvägen. Stavreskolan nämndes lite kort med en känd småskolelärare som syntes och hördes vid namn Mildred Adelia Rosenberg. Vi reste nu på Stamkullevägen med det lilla röda huset på nr 11 där Sigrid Charlotta Andersson Prins bott. Hon var släkt med Prinse-Lina. Sigrid kallades hem från Göteborg då mamman inte orkade längre och fadern dött 1929. Hon fick ta hand om sina småsyskon och även överta brodern Tittis åkeri, eftersom han drunknat i kanalen. Gamla tvättstugan på Slättbergsvägen stod modell för tvättstugorna i Skoftebyn och Strömslund. Nu finns synföreningen här och Posten har även legat där. Därefter kommer vi nära Lyrfågelskolan som stod färdig 1962. Där bodde Hallman nära skolan. Han bodde med sin Balle-Maria i ett hus nära skolan. Man tror att när huset brändes upp så tog Hallman det mycket hårt. I början på Halvorstorp bodde Hiskeli med sin syster Hiskelina, de hade en flaggstång som också var hiskelig. Vid gamla Mormonkyrkan i Halvorstorp lär bröderna Herrey ha varit 1984. I det lilla vita huset som varit polisstation bodde en gång Svarta Börskungen som sålde kött och brännvin under kriget samt ledde en liga på 40-50-talen. Hullsjön passerades på håll och där finns ca 200 fågelarter. Vid Bryggum fanns en lanthandel förr som innehades av Herr Rosenberg, vars fru var småkollärarinna på Stavreskolan. Sedan pratade vi om Tunhemstrollen, det var två systrar som stod på torgen och sålde blommor samt frukt och grönsaker, som deras far odlade i sina nio växthus. Prästgården är från 1700-talet och där bodde kyrkoherde Adolf Kloo, som alltid inspekterade Skoftebyskolan förr. De gamla röda husen vid Hunneberg kalls Floget och byggdes till dem som arbetade i kalkbrotten. Västra Tunhems kyrka byggdes i de äldre delarna på 1100-talet. Hemresan gick via Holstorp, NEVS och utanför Hedeängs by.  Vi åkte tillbaks till Nysätra och fick korv med bröd samt kaffe och kaka i SIFs lokal.

Bilden kan innehålla: 3 personer, personer som ler, text

Artikel i ttela 23/9

 

 

 

MÖTE DEN 22 AUGUSTI

Skoftebyföreningen hade ett fint uppstartsmöte 22 augusti inför hösten. Det var Öppet hus i föreningens lokaler i Skoftebyskolan mellan kl 17.00 – 20.00. Många sökte sig till oss för att se på gamla foton i pärmar från Skoftebyn. Totalt räknade vi in 40 besökande. Stolarna räckte knappt till, men finns det hjärterum så finns det stjärterum. Kaffehurran var på och många fikade och trivdes hos oss. Flera skoftebyböcker såldes till hugade spekulanter förutom att lite slantar gavs som gåvor.  Samtidigt hade också Kyrkans gård i Skoftebyn Öppet hus där skoftebybon Jan Andersson visade ett trevligt bildspel från trakten och svarade på frågor. Där är mycket trevliga lokaler och handikappvänligt.

  Ni som missade bildspelet har en ny chans 10/10 i Kyrkans gård på Gjutmästaregatan. Det var ett 70-tal bilder och många av besökarna kände igen sig, flera av besökarna såg bildspelet flera gånger. Här bjöds också på kaffe samt varmkorv. Det var mycket folk och mycket kaffe dracks.                                                 

 En poängpromenad var given mellan lokalerna, tyvärr regnade det ymnigt och det var skönare att sitta inne och prata till bilderna. Nya medlemmar var intresserade. Ett gäng var även livligt intresserade av Nohabpärmarna. Skoftebyföreningen är en fin sammanslutning med flera eldsjälar som arbetar aktivt med Skoftebyn.

 

 

 FAMILJEDAG 23 maj

 Slätthultsgården kl 16.30 – 20.00. Vi i Skoftebyföreningen tillsammans med Sv Kyrkan samt Studiefrämjandet bjöd in till en Familjedag på Slätthultsgården. Det var som vanligt en torsdag då vi brukar ha våra aktiviteter. Detta annonserades på måndag samt på Familjedagen som hölls på torsdag. Det fanns även utlagt på facebook på; Innerst inne är vi alla trollhättebor samt på sidan Trollhättan, Förr och Nu. I annonserna fanns med de flesta aktivteter som bjöds på Slätthult; Poängpromenad med frågor fanns för både barn och vuxna. Banan var ca 300 m bort mot den närmsta kyrkoruinen. Två dagar innan Familjefesten var vi där och hämtade nyckeln samt såg efter vad som fanns i köket av termoskannor och kaffekokare. Slätthultsgården från 1909 var riktigt fin och rymde många människor. Vi hade ställt ut ca 5 bord med stolar och ett bord för kassören samt ett bord för lotteriet med 12 vinster, och i hörnet på rummet fanns en gammaldags kakelugn. Syrenerna utanför doftade så gott och Hagtornsträdet blommade så vackert med sina vita små blommor. Lotterna kostade 3 st för 10 kr.  Gården har också en rymlig altan om man vill sitta där ute och lyssna på fågelkvitter från Koltrasten.  På framsidan hade vi tagit med två blå plastbord med stolar därtill, så att folk kunde sitta ute i solgasset.  Vi i Staben började med kaffe och färsk krans tillsammans med kyrkans folk, för att prata ihop oss och se hur vi skulle arbeta. Folk började strömma till och betalade 25 kr var, förutom barn under 12 år som gick in gratis. De vände sig snabbt om för att köpa lotter, 3 st för 10 kronor, de 12 vinsterna hägrade, en del var riktiga storvinnare.  Vi hade satt upp vinstnumren så att man direkt kunde se om man vunnit. Efter poängpromenaden kom folk ín och fick korv med bröd, senap och ketchup. Därefter var det gott med kaffe och kaka, barnen fick en Festis och kaka. Utanför dörren fanns en liten hund med, som var bunden så att den inte kunde störa. Men vovven Julia njöt, då alla ville klappa henne. För barnen fanns det många spel och lekar att göra på gården; Pilkastning, Kägelspel, rockringar, hopprep samt Boulespel.                                                                                                                                                   

 

 

Möte den 9 maj

 Skoftebyföreningen hade ett härligt möte i Valkyrian 9 maj. Många lotter såldes i det stora lotteriet. Våra idoler Lars-Eric Frendberg med son Johan gjorde oss den äran. Och det vet vi ju alla vilken härlig stämning det blir med dessa glada gossar. Ute var det ruggigt höstväder fastän det skulle vara vår, men med hatten på huvudet kom ändå några till en festlig kväll. Vi hade lagt upp en massa skoftebyböcker till reapris, men köplusten var låg. Lotter såldes och de många vinsterna lockade till köp. Sorlet steg i lokalen och man väntade spänt på att grabbarna skulle börja spela och sjunga. Den kalla våren till trots så sjöng Frendbergs att Snart kommer ljusa tider, det är våren vänner. Därpå kom en sång från Simon and Garfunkel: Feeling Groovy, Slow down, you move too fast, och det behöver vi alla tänka på, att ta det lite lugnt. Sedan kom en låt från nationalhelgonet Taube: Sjuttonde balladen som är så helt annorlunda från hans övriga musik. Så kom efterlängtade roliga historier från Lars-Eric som kan konsten att få alla att skratta. Den Vackra California Blue, som Roy Orbison sjungit in, följde sedan. Och vem faller inte i trance när duon sjöng: Du är det finaste jag vet… mm. Sommarkort – En stund på jorden av Cornelis Vreswijk gav alla en tankeställare. Och Mördar-Anders sång bär en historia av det ruskigare slaget. Nu kom den härliga Bouna Sera, signorina, buona sera, It is time to say good night to Napoli och alla skoftebybor sjöng med i den välkända melodin. Kärleksvisan från Cliff Richard: Living Doll, satt härligt till. Blueberry Hill har spelats in av många artister, men ingen kan sjunga som duon Frendbergs. Och vem minns inte kärlekssången som Paul Anka sjöng in på 50-talet: Diana?  Från Pat Boone: Bernardine, Och den vackra: Love letters in the sand som sjöngs av Elvis Presley m.fl. följde. Och så kom den vackra: Håll mitt hjärta som Björn Skifs sjöng men nu av Frendbergs. Den gamla `Ol man river, en operettmelodi, blir aldrig för gammal.  Så drog Lars-Eric roliga historier om Galenskaparna, och folket jublade. Nu kom den fina: Good Luck Charm som Elvis sjöng en gång. O sole Mio – It´s now or never, avslutade sånguppträdet och många applåder och blommor fick Frendbergs av en lycklig Skoftebyförening. De goda mackorna, Lingongrova med kaffe till, gjorde succé. Vinstdragningen är alltid populär och många skoftebybor gick hem med goda vinster. Till slut tackade ordförande Bernt Berggren och berättade om kommande aktivitet som är på Slätthult 23 maj. Därefter gick var och en hem till sitt.     

 

Möte den 4 april

Skoftebyföreningen hade ett härligt vårmöte den 4 april kl 18.00 i Valkyrian i Skoftebyn. Solen sken och skuggorna lekte på väggarna i lokalen. Våra kaffedamer satt och bredde smörgåsar för glatta livet, ty vi räknade med att många skulle besöka oss idag. Kaffet kokades och puttrade gemytligt från köksregionerna. Då började det droppa in folk med blå jumprar. Det var vår fina KOM-kör som alla hade likadana blå jumprar. Det sorlade ganska högt i lokalen av glädje. Och vårt stora lotteri såldes det lotter ifrån i en rasande takt.  Den stora kören bestod idag av 25 medlemmar och två dragspelare hade man med sig. Det är en SKPF-kör med pensionärer, en blandad glad kör som leds av Hans-Olof Strömdal.  Ordförande Bernt Berggren hälsade alla välkomna och särskilt till kören. Hans-Olof inledde sin kör med att sjunga Allsång i egen skapad text till känd melodi; Kom och sjung i våran kör! Därefter följde så Blå visan. Hans-Olof hade en liten taktpinne som han styrde och ställde med. Nu skulle karlarna få visa sig på styva linan och de sjöng som aldrig förr. Så kom Grövelsjövalsen och hela kören gungade i valstakt medan de sjöng, damerna sjöng med i refrängen. Därefter följde Roland Ceders; Fem röda rosor till dig. En lång rad av sköna sånger följde som Mosippan, Annan visa. Och så sjöngs på norska; Trönderbrua. Hela tiden gungar KOM-kören med i takten till musiken. Dan Anderssons vackra visa; Till min syster sjöngs känslosamt. Och med tanke på våren så följde  Lasse Dahlqvists; Då börjar livets vår. Utanför Valkyrian dalade solen så sakteliga. Därpå kom En sång för längesedan, Tunna skivor, Adeslängtan på götebosska om Kal o Ada. Kören gjorde ett uppehåll för en god fika med kaffe och vårsmörgås. Lotteridragningen skedde och många fina vinster delades ut.  Runt borden var det nu gemytligt prat och glada miner när gamla vänner träffades. Därefter gick KOM-kören upp på podiet igen och sjöng några låtar ytterligare; Morfar har berättat, Pater Noster, Månstrålar klara. Så sjöng kören på norska igen; Sånt rår åren inte på. Sedan följde; Ditt hjärtas stängda port. Vackrast kom sista visan – Vi behöver varandra. KOM-kören tackades och Bernt Berggen påminde om nästa möte och flaggade för Slätthultsdagen 23 maj. Därefter plockades bord och stolar ihop och ställdes undan.  

 

 ÅRSMÖTE 14 mars  2019

 ÅRSMÖTE i Skoftebyföreningen i Valkyrian kl 18.00. Borden dukades vackert och gott kaffe- bröd dukades fram medans kaffebryggarna puttrade. Folk strömmade in och böcker såldes, bokrea idag samt att lotter också såldes.  Mycket diskussioner i salen man och man emellan, särskilt om cykling och cykellopp.

Ordförande Bernt Berggren hälsade alla välkomna och särskilt till vår kommunpolis Jack Lennartsson.  Polisen började prata om att det förr var dålig samverkan inom poliskårerna, därför har man skapat tjänsten kommunpolis. Ensam är inte stark, därför arbetar man nu gemensamt och att alla måste dra åt samma håll. Nu finns det dialog, sa Jack Lennartsson och att han ville ha frågor från oss skoftebybor. Massmedia bevakar allt både bra och dåligt och skriver om det, och särskilt det negativa. Vi har problem i samhället och polisen försöker stävja. Nu är det lätt att förflytta sig med     t ex en husbil i alla länder i Europa och begå brott, samt att man snabbt sticker iväg till nästa land efter brottet. Det är ingen gränskontroll någonstans och narkotikan sprider sig i samhället. Gränsen är nu det yttersta gränserna för Europa och inom Europa flödar allt fritt. Vi måste få ungdomar motiverade att  undvika knarket, undersöka i skolan är tillåtet och ingen ska gå säker. Barnen är viktiga och polisen har specialutbildning inom detta område med barn, men det är svårt att hitta inom de mer besuttna miljöerna. Man ska alltid vara observant på sina barn, börjar de skolka, missköta skolan träffar andra kompisar osv. Men det är lockande när man ser äldre kompisar, som har mycket pengar de strör runt sig pga knarkförsäljning. De säljer inte knarket på skolan men i områdena runtomkring. Parkeringen på vid Folkets park, kan var lite undanskymd och lätt tillgänglig. Ungdomar tar bussen till Strömslund och Skogshöjden när de inte har där att göra, kanske försäljning på gång?  Om vi satsar på att få bort narkotikan så blir det även mindre övriga brott i samhället. Förr var det bara spritmissbrukare, nu är det blandmissbrukare som ökar. Åtgärder görs kontinuerligt i samhället. Vvi måste skapa trygghet!  Det är inte bara att ”bunta ihop och bura in”, bevis måste finnas. Fältassistenterna, vi har på stan är viktiga, de får kontakt och hör en del, samt hjälper till. Mellan åldrarna 15 – 18 år är det unga lagöverträdare, men de kan dömas i lagens mening. Man måste ta bort ungdomarna från farliga miljöer. Brottsligheten minskar och våld utomhus minskar, sa  Jack Lennartsson, men besöksantalet i offentliga miljöer ökar. Ring 114 14 om ni ser något och är det akut ring 112. Engelska asfaltsläggare är ett gissel i samhället, sluta köpa tjänster av dem, så kommer de inte. Även om de ser välvårdade ut så är de besvärliga att ha att göra med. De skräpar ner och slänger skräp överallt. Polis och resurser finns där de behövs.  Rumänska bilar kör runt i Västsverige och vad gör de här? En del frågor skedde under mötet. Grannsamverkan är en nyttig företeelse i samhället. Numer finns det tiggare överallt och de är svåra att stoppa. De blir utnyttjade och är i en utsatt situation. Ligor som arbetar mot äldre människor finns, de ringer och tjänar pengar. Lurendrejare är proffs, de kan sälja fågelfrö till gökuret.  Nere i region syd är man glada nu, då man har fått stopp på en del brottslighet. Vi har bra spårmedel i Sverige, men ring och tipsa gärna. Trollhättan blir tryggare och tryggare, men vi är värdelösa på bilbränder. Det kommer fler kameror till offentliga miljöer i Trollhättan och så blir det en ny kameralag 1 juli. Larm är ett bra hjälpmedel. Jack Lennartsson avtackades med blommor. Därpå var det fika med goda bullar och kakor.

Efter kaffet satte vi igång med Årsmötet. Till mötesordförande valde Årsmötet Bernt Berggren och till sekreterare för mötet valdes Inga-Lill Andersson. Dagordningen godkändes och mötet var behörigt utlyst. Aktuella val företeddes och kassör Inga-Lill Andersson valdes till en ny mandatperiod. Inga större förändringar i funktionärslistan, men vi fick in Irene Deregren till Valberedningen. Lars Werner avtackades för sina år i styrelsen och fick en blomsterbukett. Bernt Berggren tackade alla närvarande och påminde om nästa möte samt anmälan till hemliga bussresan.

 

 

Möte 14 februari 2019

Alla Hjärtans Dag 14 februari firade Skoftebyföreningen i Valkyrian. Inbjuden gäst var Ann-Mari Wackerberg Wennborg, som berättade om sin tid som barnmorska i Kongo. Denna vårdag var det lite kyligt i luften, men ljust och klart utomhus. Vårt kaffegäng bredde smörgåsar för glatta livet, då vi väntade att många skoftebybor skulle infinna sig.  Kuffehurran stod på och dofterna spreds och en liten slatt fick vi allt smaka på, innan gästerna anlände. Många värmeljus på de vårdukade borden spred ett fint sken.  Fler och fler folk ramlade in och hälsade glatt; ”Hej på dej du, nu ses vi igen” .

 Utanför fönstren började det nu att mörkna när Ann-Mari kom och tog på sig ett grönt vackert klädeskynke från Kongo. Jan Andersson hade satt igång ett fint bildspel med foton från Skoftebyn som visades på en filmduk för alla kommande. Ann-Mari började prata om Kongo-Brazzaville, det område där hon varit samt om en hamnstad Port Noir, som varit en fransk koloni. Det officiella språket i Kongo är franska annars pratades bantuspråk mm. I byn fanns en bykommitté med 4 personer som förstod franska och en skulle vara skrivkunnig.  Den andra delen av Kongo heter  Kongo-Kinshasa.  Det var fler inbördeskrig i Kongo under 1990-talet. Då började också Kongo växa och skyskrapor med mycket glas restes mot himmelen. Kongofloden var inte bra att resa på. Det var svårt att ta sig med bil till byarna, om det regnat var det nästan omöjligt på de slippriga vägarna. Ann-Mari var 12,5 år i Kongo och trivdes mycket bra. Hon bodde i ett fint hus i bränt tegel.  Och hon hade två rum, ett för att sova i och ett för att äta i. Elen fungerade nästan aldrig utan det fick bli solen som var värmekälla.  Hon lärde ut till folken att de skulle laga maten lite högre upp ovan jord och äta där också, för att undvika smuts och bakterier samt sådant som kunde bli till sjukdomar. Men det är svårt att ändra traditioner. Många barn var undernärda och malaria förekom allt som oftast. Ann-Mari  hade själv haft malaria ett flertal gånger.

 Hon åkte runt i byarna vägde, mätte och vaccinerade barnen.  Andreaskyrkans syförening samlade ihop medel att köpa vaccinationer för.  En gång i veckan kom en lastbil med förnödenheter samt post.  Hon hade sina attiraljer i ryggsäck och hade dem nära till hands i byarna. Folk byggde husen  på kullar för att undvika myggor som fanns längre ner i terrängen.  Det fanns mycket ormar, så det gällde att passa sig. En dag hittade hon en pytonorm i hönshuset. Vid hennes hus stod folk i köer för att få lite vårdhjälp.  Det var långt till läkare och sjukhus, så Ann-Mari fick fungera som allt i allo när det gällde vårdpersonal.  Hon fick vara med i folken liv och var även med på ett bröllop. I Kongo går man till missionären som klär bruden.  Man hade omsorg om varandra och hjälpte varandra mycket.  Hon fick från början en missionskallelse att ta sig till Kongo, vilket hon gjorde.  Hon kunde inte dricka vattnet i byarna utan det fick hon alltid ha med sig.  De hade samma sjukdomar som oss därnere i Afrika, såsom reumatism och dåligt blod mm.  En liten frågestund var det därefter sedan avtackades Ann-Mari med blommor och varma applåder.  Därpå var det kaffe, macka och liten kaka samt en hjärtformad pepparkaka dagen till ära. Lotteridragningen gick fint och idag var det många vinster. Till slut gick skoftebyborna hem till sina stugor igen.

           

 

                                                                     

Möte 24 januari 2019

 Årets första möte 24 januari i Skoftebyföreningen,  Öppet hus, blev en fullträff. Redan kl 17.00 ramlade den första personen in, då han sett att det lyste i våra fönster. Det var mörkt och kallt ute, men i våra lokaler blev det riktigt varmt till slut. Några personer från styrelsen var där och kokade kaffe, samt såg till att alla fick fikabröd. Vi räknade till 38 personer som kom till oss, pratade och hade med egna foton,  som de ville fråga om. Sittplatser fanns inte till alla, men ”finns det hjärterum så finns det stjärterum”. En person lånade ut ett fotografi som vi ska forska mer om, vilka som finns på fotot. Det var mycket prat och ett riktigt sammelsurium, då man diskuterade fastigheters belägenhet och vilka som bott där. Amerikahuset och Pälsaffären var på tapeten och vart de funnits. Även yngre personer deltog på mötet, en liten bebis i en liggbag, var med sina föräldrar, låg och kikade snällt. En yngre kille letade efter ett hus i de bortre krokarna och alla var behjälpliga. Kaffe och te kokades i många kannor och kaffebröd doppades. Våra kakor och pepparkakor sedan jul gick åt i en sinande ström. Karameller och chokladbitar från After Eight stod på borden så att alla kunde förse sig. Det räknades till 38 personer i lokalen och då var det riktigt trångt och varmt. Våra pärmar med foton är uppskattade och man hittade riktiga fynd.  Några kom särskilt för att kolla bland fotona från Nohab, som vi har i en särskild pärm. Jan Andersson hade tagit med sin dator, en Lap Top och kunde få fram foton och kartor, som också var till hjälp vid sökandet. Bilder från Solvändans bageri efterfrågades, samt Holken och Kackelackvillan.  Klockan 20.00 på kvällen tågade folk hem efter en lyckad afton hos oss.

 

 

 

 

 

 

MÖTE den 13 december

Skoftebyföreningen hade en välbesökt trivsam Luciakväll i Valkyrian den 13 december  kl 18.00. Salen var rikt dekorerad inför julen med allsköns prydnader på väggar och i fönster.  En lysande julgran prydde sin plats intill pianot. Till borden hade Berit Wassenius sytt röda juldukar.  Borden dukades av vår kaffegrupp med röda servetter intill varje kaffekopp.De många lotterivinsterna lades smakfullt upp på lotteribordet, idag var det många chokladvinster samt julostar. På faten dukades upp en lussekatt, pepparkakor samt rund chokladkaka dagen till ära. Folk strömmade glada och förväntansfulla in och alla bord i lokalen var framsatta, då vi antog att det skulle komma mycket folk.  Julklappsböcker lades fram intill kassören så att folk kunde köpa lite julklappar hos oss.  Då hördes det lilla Luciatåget som sjöng upp sina stämmor i hallen. 

Så var klockan äntligen framme och ljuset släcktes ned i lokalen och det lilla Luciatåget gick in. De sjöng alla våra vackra traditionella julsånger. Med sig hade de sin ledare som spelade till sångerna på Valkyrians piano. Barnen sjöng; Tänd ett ljus, Goder afton, Lusse lelle, Välkommen hem igen, Hejsan hoppsan fallerallera,  Tomtarnas julnatt, Staffansvisan, Rudolf med röda mulen, Nu tändas tusen juleljus, Sankta Lucia och det blev också flera extrasånger. Barnen var glada och livfulla och skuttade fram i salen när de gick in i sina vita långa lusseklänningar med glitter i håret och en av dem hade en luciakrona. Den vackra ´Välkommen hit´ sjöngs flera gånger av Luciatåget från Skogshöjden.   

Därpå fick barnen läsk, lussebulle och pepparkakor med chokladkaka och sammalunda fick alla gäster i lokalen. Alla lotter såldes slut och dragningen blev lyckad med att många fick gå hem med goda vinster. Slutligen bröt folk upp och önskade varandra God Jul och tågade hem till sina hus.                                  

 

 

 

Medlemsmöte den 15 november

15 november hade Skoftebyföreningen ett bejublat möte i Valkyrian med våra kära gäster Lars-Eric och Johan Frendberg. Utomhus var det först ljust och fint,  men allteftersom började mörkret att dala ner. Smörgåsar breddes i rödaste rappet, då vi räknade med en anstormning av skoftebybor som ville komma till oss. Dagen till ära hade vi ordnat ett stort lotteri med många vinster. Bord och stolar ställdes fram och folk droppade in pö om pö. Fina ljusblå servetter veks för glatta livet. Under tiden diskuterades företeelser i Skoftebyn och kända hus på Eriksro. Då gladde oss musikernas ankomst.  Lars-Eric och Johan stämde sina instrument och provsjöng lite i mikrofonerna, med lite vajsing på högtalarna. Valkyrian släcktes ner till mysbelysning med små tända värmeljus på borden. Stig Widén hälsade alla välkomna och festligheterna kunde börja med musikernas framträdande. Lars-Eric pratade och sa att de var så glada att få komma till oss igen, vilket vi självklart tycker är roligt. Han sa också att det är bra att ha ögonkontakt och att vi i publiken gärna fick sjunga med. Det är vackra scenerier ute och kul att få komma hit, där det är varmt och gott. De börjar med att sjunga ”Nu faller det gula höstlöv ute”  och Lars-Eric började berätta om Onsala samt om kvinnan i visan. Sedan sjöng de en låt från Mikis Theodorakis ”Jag mår så bra” . Lars-Eric är en riktigt kul historieberättare, som lockade till goa skratt samt applåder.  De framförde ett potpurri av låtar från Sven-Ingvars och talade om bortgångne Sven-Erik Magnusson; Sommar, sommar och sol,  Guldgrävarsången, Gitarren har jag kvar, I ett fönster, Säg inte nej, Börja om från början, Lilla söta fröken Fräken.

Lars-Eric berättade att han varit allsångsledare i 38 år på Forngården. Så kom det lite historia runt värmlänningen Gunde Johansson som var här 1986 och framträdde med Lars-Eric. Han berättade också om Fridolf Rhudin lite skådespelarhistoria. Väder och vind samt hundar är alltid inledningen till fina samtal, sa Lars-Eric. Johan pratade allt lite också och berättade att han var en stolt Skoftebybo sedan år 2007. Johan idrottar mycket och är glad för att ”Åkes poängterräng” flyttats till Skoftebyn. Nu sjöng Johan mycket känslofylllt Taubes vackra visa;  Fragancia. De framförde också ”En fattig bonddräng” och Lars-Eric berättade att den visan hade text av Georg Riedel med musik av Astrid Lindgren. ”Du är det finaste jag vet” sjöngs stämningsfyllt och alla i salongen njöt. Så kom Gunnar Wiklunds odödliga;  Minns du än hur det var,  som låg 20 veckor på Svensktoppen. Lite rockigare toner blev det i Roy Orbinsons låt California blues. Nu ställdes det efterlängtade kaffet fram på bordet. Det blev lottdragning på det stora lotteriet och många gick hem med goda vinster. Lars-Eric och Johan spelade och sjöng en stund till. Johan gillar Paul Simon och sjöng; 59-street. Ett par riktigt härliga historier berättade Lars-Eric om Gunde, Tage och Aina Erlander,  Kal o Osborn med Donald Trump och det blev många skratt hos publiken. Nu sjöng Johan ur musikalteatern; Ol´man river,  med sin starka stämma. Så fick vi sjunga med i refrängen till en riktig kioskvältare; The Boxer; La la lai. Det blev mer Rock´n roll. Nasturligtvis bad vi om ett extranummer som också framfördes ”It´s now or never”. Riktigt vackra buketter samt varma applåder fick våra stjärnor Lars-Eric och Johan Frendberg.

  Glad lotterivinnare

 

Medlemsmöte den 25 oktober

25 oktober.  Solen skiner, höstbladen glittrar och kaffedoften spreds i Valkyrian. Det var kul att träffa en dretlänning, Anna-Lena som var på besök från Värmeland. Smörgåsar breddes för glatta livet, för att Trolldraget skulle besöka oss. Orkestermedlemmarna droppar in med sina instrument i näven, tur att det finns hiss för alla attiraljer. Orkestern tar sig upp på scenen och stämmer instrumenten och det kommer bara fler och fler av dem. Lotterna såldes i flygande fläng och pengar läggs i burken.  Frågor från besökande besvaras, vart ligger Syringevägen och finns farmors hus med i någon bok? Jodå, två böcker såldes.  Det mörknar ute och ljusen dämpas i lokalen, när värmeljusen tänds på borden.

 Orkestern börjar med att berätta om sig, att de hållit på i 22 år och de blir bara fler och fler i orkestern. Denna kväll fanns 16 av dem på scen. De börjar sitt uppträdande med en livlig marsch och det är många bälgaspel  med förutom några andra instrument som gitarrer, fiol och bas samt några blåsinstrument. En pampig Högsjövals följde därefter. I den stora gruppen fanns en liten grupp till vänster som kallades för Vänsterfalangen eller Antes gäng och de spelade själva ibland. Bandet träffas varannan måndag, dricker kaffe, spelar och pratar. Nu spelade orkestern av Westling; ” En stjärnenatt”, så fint. Orkestern är berikad med en sångfågel, Kerstin som sjöng   ”Om du tror att du har ett hjärta”.  Det fanns med två kvinnor i orkestern, som även de spelade. Ledaren uppmanade oss i publiken att gärna dansa till musiken om vi ville. Därefter kom skalden Allan Kartbergs; ”Tango i skymning”.  Nu var det dags för orkesterns näktergal Kerstin igen, som framförde;   ”På bryggan i Anderssons vik”.  Vår egen fotograf, Jan Andersson fotograferade ur alla vinklar och vrår.  Antes gäng spelade upp till;   ”Silvermåne över bergen”.  Då och då berättade orkestermedlemmarna någon rolig historia och muntra skratt hördes i lokalen. Så spelades Herrgårdspolka på dragspel och därefter sjöng Kerstin igen;   ”When you´re smiling”.   ”Byjazzen”   följde därefter,  innan det var fikadags.

Kaffetermosar ställdes fram på borden och smörgåsar lades ut. Den stora orkestern placerades nära scenen och bjöds också på fika. Vinstdragningen i lotteriet blev lyckad, då flera ur orkestern också vann.  Efter lite småprat steg orkestern upp på scenen igen och framförde; ”Arholmavalsen”.  Och lärkan Kerstin klämde i med;   ”Vi vill alla lyckan finna”.  På med slokhatten och ut på bondvischan, sa orkesterledaren.  Och roliga historier följde. Nu följde musik ur visskatten från Lill-Magnus (Stig Magnusson)  ”En månskenskväll ”  som Kerstin sjunger galant. Tänk att en gammal tango spelades upp;  ”Dom gamla ekarna”.  Så sjöng Kerstin;  ”Du får inte gå ströget fram, med någon annan än mej”.  Fler melodier följde och Antes gäng spelade då och då. ”Minnenas tango”  kom därpå och så sjöng Kerstin;  ”Oh vilka takter”.  N u följde en avskedspolska och orkestern fick många varma applåder och Lilla Julia 5 år fick hjälpa farfar Bernt Berggren att dela ut blommor till orkestern. Orkestern tackade oss i publiken med några väl valda ord om en meningsfylld kväll.

   

 

80-års fest 2018

 Vår efterlängtade 80-års fest hölls den 8 oktober i Lextorpskyrkans samlingssal. Det var många som hade hörsammat inbjudan och kom till festen så att vi blev 104 personer runt borden. När folk anlände så fick de se ett bildspel med gamla hus från Skoftebyn som Jan Andersson satt ihop. Skoftebybor droppade in och kramade om varann, då de kanske inte setts sedan skolan.

När klockan blev 14.00 tog vår ordförande Bernt Berggren mikrofonen och hälsade alla välkomna till denna fest och särskilt välkomna var Ingela & Ingemar Bäckström som skulle underhålla oss.  De sjöng många fina låtar från Dan Andersson. Han som var författare, poet och har skrivit många fina låtar. Sången Till min syster handlar om hans syster Anna som dog som liten bebis. Ingemar berättade om Dans uppväxt i finnskogarna i södra Dalarna. Fattigt och eländigt, kolmilor samt om olycklig kärlek och livet som var en gång. Dan var hos släktingar i Amerika ett tag, men hans fader ville ha hem sin grabb.  Ingelas fantastiska sångröst lämnade inte ett öga torrt. Ingemar med hatten på skulten spelade gitarr samt sjöng också, men med en grövre stämma. Paret sjöng även sånger från Robert (Robban) Broberg. Han skrev också egna visor av lite burleska slaget samt roliga låtar. Han hade även en gång en liten skifflegrupp där hans låtar framfördes. En av Robbans låtar var Maria-Therese som var mäkta populär. Robert blev också belönad med Povel Ramels karamelodiktstipendium. Gunde Johansson var lärare och tolkade Dan Anderssons dikter samt tonsatte dem. Han hade en lanthandel, en diversehandel där folk kunde köpa det mesta. Gunde hade tonsatt Bussvisan, Uschamej och alla skoftebybor sjöng med av hjärtans lust . Bland annat tonsatte Gunde  också den välkända Torparvisan. År 1978 fick han Dan Andersson-priset.  

 De framförde också fina låtar av Ted Gärdestad som tillsammans med sin bror Kenneth Gärdestad gjorde fantastiska visor.                                                                

 Efter en stund fick alla en fin smörgåstårtbit med öl eller vatten. Håkans Bar & Festvåning i Brålanda levererade tårtor och bakelser. Glatt prat och sorl runt borden, som var så fint dekorerade med blommor och blader.

Slutligen fortsatte Bäckströms sin sångkavalkad och skoftebyborna var otroligt imponerade. Avslutet med Bäckströms var Kärleksvisan och Bäckströms avtackades med blommor och mycket varma applåder. Och så kom slutklämmen med kaffe och en mycket god bakelse. Lite småprat runt borden innan våra vägar skildes och vi traskade hemåt igen.

 

 

 

 

 

 

Medlemsmöte den 20 September

20 september hade Skoftebyföreningen ett celebert besök av författaren Allan Johansson. Höstrusket hängde i luften, och fåglarna gömde sig, men en envis liten sol sände lite strålar till bladen utomhus. Kaffehurran puttrade i Valkyrians köksregioner och dagen till ära skulle en smarrig kaka inmundigas. Vi väntade på dagens gäst och snart dök Allan Johansson upp i flygande fläng. Allan lade upp sina böcker; Fritt fall, Vederlag, Nordkap samt Utvägar. Tidsperioden i böckerna rör sig mellan 1859 – 1872. Allan kallar sitt anförande för ”Att byta synvinkel”  Ett förmånligt pris var satt, om någon köpte alla 4 böckerna, som då fick betala endast 300 kr.  Under tiden kom folk i en idog ström genom dörren och köpte böcker men även lotter direkt efter ankomsten. Fina vinster fanns att sikta in sig på. Hans böcker tar sin början vid torpet Trätthagen i Åsaka där Allans egen släkt har sina rötter och där Allans farfar och farmor bott. Vid denna tid var det vanligt att folket tog sig till Norge för att få arbete, då inga jobb fanns i Sverige. En tid vistades farföräldrarna i fattighuset men lyckades ta sig därifrån och få sin försörjning. Gården Trätthagen är fortfarande i släktens ägo. Utvecklingen i böckerna berör utvecklingen från bonde- till industrisamhälle. Mycket handlar om Edvins och Josefinas stora familj samt om när Edvin som torpare fick jobb på verkstan, Nohab, där man började göra lokomotiv.

När paret blev gamla och inte orkade med längre kom de åter till gården som tidigare var fattighus men sedermera blev det ålderdomshem. När Allan skrivit sina böcker har han gjort en noggrann research för att få sina klara uppgifter. Under resans gång upptäckte han också många roliga minnen, ty allt var inte fattigdom och elände. Allan berättade om sin egen utveckling och arbetslivet genom åren då han varit springpojk på kanalverket samt postiljon, sportchef, ledarskribent, chefredaktör och författare. Allan visade en karta från 1915 och pratade om hur Trollhättan såg ut med sina vägar på den tiden. Han visade även en skolkarta från sin klass i mellanstadiet, där flera av hans klasskamrater gjort fantastiska karriärer. Som liten skolgrabb var Allan en liten busgrabb i skolan och satt i salens oroliga hörn men flyttades till slut och fick sitta bredvid en lugn tös i klassen, som händelsevis gav sig till känna idag i Valkyrian, och det var Ingmari. Kul. Allan berättade om händelser ur sitt arbetsliv med fina minnen. Han talade också om händelser ur Trollhättans historia, som olyckan när Håjumsstationen skulle byggas och falluckorna öppnades av misstag  av städarna. Allan avtackades med varma applåder samt att han fick vår Skoftebybok och häftet med Skoftebybilder samt en blomsterkvast som ett litet tack.

Nu bjöds till kaffe med smarrig kaka samt att det var dragning i lotteriet och vinsterna fann sina rätta ägare. Kvällen led mot sitt slut och det var dags att plocka undan, sopa samt gå hem.

 

 

Extra medlemsmöte 12 september

Medlemsmötena i våra lokaler, där vi förvarar alla våra pärmar med foton, är mycket populära och drar många människor dit. Vi beslöt därför att ha ett Extra möte där, så att folk får komma och botanisera bland våra kartor, böcker och foton. Ute stod regnet som spön i backen på eftermiddagen, men en liten trogen skara skoftebybor traskade in till oss och fick värmande kaffe med bröd därtill.  Vårt nya häfte med Skoftebybilder väckte återigen uppmärksamhet och vi sålde några ex. Snart var pratet i gemytlig miljö igång om hus och vägar i Skoftebyn. Kackelackvillan vid området Holken var särskilt intressant. De som en gång simmade över älven var också av intresse, tänk att de vågade och vad riskfyllt det var! Men pojkar är oftast modiga och ska imponera på flickorna. Några hade placerat sig vid det runda bordet och kikade i alla våra pärmar efter foton från släktingars ställen. Flera berättade om speciella händelser och nya berättelser är guld värda. Linneakyrkan vid Slussvaktargatan var särskilt på tapeten. Var det en riktig kyrka, då den kallades för Linneastugan? Ungdomsverksamhet fanns det där, men var det även Gudstjänster?  I vårt arkiv finns mycket intressant att forska i om våra kyrkor.  Vår dator  med bilder rönte också stor uppmärksamhet. Kartor är alltid intressant och vägar, varav några har ändrat namn sedan förr, gäller det att kunna. Skolvägen tog slut vid Amerikanarkåken, idag är där Syltevägen. Några skolkort lyftes fram och vilka var lärarna? Vägen till Holmen är alltid intressant, där det förr funnits många verksamheter.   Vilka var gatorna vid Blomsterdalen och vem bodde där? Vi fick beröm för våra Öppet huskvällar. Tre timmar går fort när man har roligt och till slut var kaffet urdrucket och klockan närmade sig läggdags, så det blev till att ta farväl, larma på och låsa dörren till skolan.

  Skolgatan, nuvarande Syltevägen. I bakgrunden Amerikanarhuset.

 

 

Medlemsmöte Öppet hus 23 augusti 

Åh en härlig gråmulen torsdag en sen augustikväll den 23 möttes vi igen i Skoftebyföreningens lokaler i skolans källare. Vi hade samlats till Öppet hus möte, där alla får komma och vara med. Vi stoltserar med vår nyaste bokhylla för alla våra pärmar med foton från gamla Skoftebyn. Våra bord och stolar var nästan helt upptagna av folk som kom och ville prata samt dricka kaffe med fikabröd. Det diskuterades om gamla skolan och nyare skolan, elevers namn samt lärare. Folk hade med egna foton som vi fick bli delaktig utav. Kaffehurran stod på och mycket kaffe gick åt, men det var bara kul. Vart låg Amerikanarhuset och vilka gator fanns intill, jo våra duktiga styrelsemedlemmar kunde allt svara på de flesta frågor. När brann Norskas hotell och en bild på huset i brand visades upp. Vart låg Gröna nöden och varför hette det så, många teorier fördes fram men ingen vet. Klippan och Skofteby-Bengtsson hade ett särdeles intresse, då vi arbetar med detta område nu. Bilder på hus och vilka som bodde där gav upphov till frågor om vilka vägar som fanns i Skoftebyn. Det blev härliga samtal. Skolgatan som fick namn efter gamla skolan bytte namn till Syltevägen. Gläntan, vad var det? Frisksportarladan var nog det namn som de flesta använde på Gläntan som låg i Slätthultsskogen.  Man åkte skidor, hade gymnastikövningar, drack kakao med medhavda smörgåsar i skogen som var ett fint naturområde och inbjöd även till vintervistelser.  Det var även diskussioner om nya lampbelysningen och larmet i skolan, alla nyordningar är förvirrande.

 

Ryrbäcken

 

 

 

Medlemsmöte 14 juni

 

Hjärtums kyrka                                                             Drottning Kristina

Skoftebyföreningen hade en ljus och trevlig hemlig resa den 14 juni. Alla skoftebybor samlades i Valkyrian innan avfart, där bussen plockade upp oss. Det var chaufför Lennart hos Karl-Ewerts Busstouring AB som körde vår stora turistbuss. Guide var idag Inga-Lill Andersson från styrelsen. Vi startade kl 17.00 med att äntra bussen och finna en bra sittplats. Det som stod i programmet var, att resan var hemlig, men skulle gå på vägen som drottningen Kristina reste på med antaget namn, Maria Alexandra. Krig och elände, redskap och historia kantade vägen. Lennart rattade bussen över klaffbron där vi snabbt såg vår statskyrka från 1862 på lite håll.  Vi körde över Oscarsbron och uppför Landbergsliden, inga problem för duktige Lennart. Han kunde för övrigt Hjärtum på sina fem fingrar och var behjälplig med lite information om bygden. Drottning Kristina reste här på 1600-talet när hon skulle besöka sin väninna Margareta Hvitfeldt på Sundsby säteri, Tjörn.  Kungälvsvägen har många minnen och framförallt platser som rymmer mycket historia. En vacker stenmur skulle byggas helvetesdjup, jävlahög och ormatät. Åkerström har en lång och livlig samt tragisk historia. Här var gästgiveriet, med fröjd och gamman, dans och råbarkade slagsmål. Det fruktansvärda raset som igångsattes av ett hemskt åskoväder var 7 oktober 1648 då 100 personer miste livet. När Digerdöden härjade här överlevde bara 2 personer. Carl XII reste förklädd här och lade som ett tack ett guldmynt under fatet på gästgiveriet. I Hjärtums kyrkbok berättar kyrkoherde A Bonader om händelsen med den underliga företeelsen att  Carl XII låg ovanpå halmen nere vid golvet med stövlarna på, som han aldrig tog av sig. Jo jo så berättas i många skrönor om vår kung Carl XII. I Hjärtum söps och härjades det, när inte mat fanns på bordet och ångesten dövades med sprit.  Vid ett 50-tal krogar kunde man få sig ett rus förutom att det även brändes hemmavid. Edsvägen gick här och det var lätt att få lite slantar eller lura till sig tjyvgods för en sejdel med drickbart, hästarna travade på till och från Brätte och kunde Edsvägen utan och innan. Olika brott straffades med döden på Ålleberg, mest var det tjuverier som straffen gällde. Vid Utby fanns det trolltyg, dvärgfolk och bergssmeder som inte fick störas när de sysslade med sina verktyg. Vid oro och om de stördes kunde personen i kvällningen bli gastkramad och få blåmärken i armen efter gastens grepp. En unge som föddes utan tummar, kallades Tommelös och brändes upp då han var annorlunda. Första fasta skolan blev 1851, men ungarna som skulle läras, fick inte vara under 6 år, om de inte redan hade läskunskaper. Klockaren hade annars hand om läsandet med barnen i bygden, för katekesen skulle alla kunna.  Den som inte kunde skaffa mat på bordet som föräldralösa barn och åldringar fick bo på Billesgården, där de levde i armod. Där fick de morgonvälling på korn- och rågmjöl, sedan ärtor och fläsk samt wattengröt till kvällsvard. Ibland vankades det lingon med mjölk. Potatis var det så ont om, att den fick delas med annan för att räcka till. Söckekärren var känt för att vara ett rövartillhåll, här befanns ofta tjuven Drulle. Straffen för brottslingarna var stening, stegel och hjul eller att man skickades till Carlstens fästning och kastades ner i en håla och fick leva på vatten och bröd. En rådig kvinna i Hjärtum kom på att mörda folk snabbt och effektivt med att använda sig av arsenik. Vid Masthugget höggs många fina master som forslades ner till fartygen i Göteborg. Vid Vesten och Bränneribäcken kyldes bränneriet, då där brändes mycket alkohol. I trakten lär ha funnits en källa som kallades Barnekällan, då barnet fick goda egenskaper om kläderna tvättades i källan.  När förklädda Drottning Kristina färdades här med häst och stilig vagn och försökte få en sovplats på Krogstorp förvägrades hon detta, då man inte trodde på hennes utsagon,  då hon var mansförklädd med korklippt hår. Men på Uttersåker fick hon natthärberge.

Det var inte lätt att resa här ty detta var Norge och hon var svensk drottning. I dessa trakter har det varit åtminstone fyra stora krig med danskarna. På Kärrsbacken finns många krigargravar och vid Fredsskogen vid Gategården har det slutits fred. Skvaltvarnar för att mala mjöl har det funnits gott om i Hjärtum och år 1850 fanns det 16 stycken. I älven fanns mat att hämta då det fanns mycket lax och öring. Lilla Edet har härjats svårt av flera stora bränder. Och år 1888 brann det hos bagare Andin att så många som 76 stycken hus sedan stod i ljusan låga och man fick fly till skolbyggnaden för att få tak över huvudet. Den största och bästa brandsprutan brann inne. Man telegraferade till Göteborg och bad om hjälp, men de ville inte komma då Lilla Edet låg för långt bort. Torpabron över Slumpån benämndes snabbt  då vikingarna gått upp här i ån för att ta sig till Vittene där de gömt guldet som hittades.                                                                              

Mycket berättades om Drottning Kristinas liv och leverne under vår resa. Hon var barnet som växte upp som pojkflicka, en liten tös med stora ögon och barsk stämma. Hon var inte intresserad av broderier och sömnad, utan ville rida hårt och länge. Hon reste 3 gånger till Rom och bosatte sig där nära påven.  Hon abdikerade som drottning i Sverige  och lämnade över tronen till sin kusin Karl X Gustav. Kristina ville ingen man eller barn ha, men hennes förtrogne i Rom blev kärleksfulle kardinal Decio Azzolino, som fick ordning på hennes finanser, då hon hade 200 personer i sin hovstat i Rom att försörja.

 

Medlemsmöte den 17 maj 

Åh vilken fantastisk afton Skoftebyföreningen hade i Valkyrian 17 maj. Våra gäster Mille Melin och Mats-Göran Widenberg hade ett mycket underhållande, men framförallt roligt program. Så ljus och fin försommarkväll och många kom till oss i Valkyrian, så kul. Kaffe kokas och smörgåsar bredes för det vilda, alla ska få smaka. Lotterivinsterna pryder bordet. 50 % av lottpengarna vi får in, går till vinster. De 300 lotterna såldes till glada människor i salen. Första vinsten var idag en korg full med läcker mat. Mille och Mats-Göran packar upp och ställer fram en stor bildskärm samt en dator. Vad månne bliva av detta? På skärmen syns nu en vacker text; Allsång & Visor i sommartid.  Vår ordförande Bernt Berggren hälsar alla välkomna och särskilt till våra trevliga gäster. Mille Melin hälsar alla i publiken välkomna en gång till med att säga, att ibland har de en kort stunds uppehåll mellan låtarna ”men då kan ni prata skit eller bryta arm emellanåt”. Mycket skratt och mysig stämning skapade grabbarna. Ja Mats-Göran är gammel skoftebypojk, så han kände sig nog hemma och vi ”förstår hans språk”, Mille är från Dalsland men har emigrerat till Grästorp, ja ja. Kvällens sångövningar började med en mjukstart och alla fick La La med i Hylands hörnas egen melodi, som är så känd. Vi fortsatte passande med melodin; Sommar och sol. Och vem minns inte Alice Babs skojiga; Vårat gäng, bästa sammanhållningen och det gäller ju speciellt för våra medlemmar. Sedan fick vi sjunga med i Family Fours; Gamla låtar….  Texten visades på skärmen på scenen, så att alla kunde sjunga med. Dagen till ära var 17 maj och Norges nationaldag, så det var lämpligt att fortsätta med Cornelis Vreeswijks                                                                                                                                                               Turistens klagan!                                                                                                                                                                                                                             

 Det sjunger några ungar på Karl Johan.
Dom låter starka och fina som bara ungar kan.
Själv är jag bakom lås och bom på mitt hotell,
en kväll bakom barrikaden. En vanlig kväll.

Över mitt huvud svävar en kolsvart gam,
i rummet bredvid mitt, sjunger en tokig dam.
Och jag är trött och tveksam, men deras sång är glá!
- Om inga ungar funnes så sluta já!  

 Och Skoftebyborna sjöng med i alla tonarter som finns och alla andra också. Strålande, sa Mille, han hade nog aldrig hört dess like. Sedan sjöng alla ”unga” medlemmar en låt från en ’stenkaka’ Music Music, en fin idé. Man ska leva för varandra sjöng vi efter Trio med Bumbas låt - De var så populära och hårt uppbokade att de kunde ha fyra (4) spelningar på en dag, från morgon till natt.

Efter nästan en timme var vi alla sugna på kaffe med smörgås, som dukades fram. Mmm så gott det var med kaffe och en härlig vårsmörgås. Nu hysshjade Stig Wedin, ty nu var det dags för lotteridragning. Högsta vinsten gick till glada Ragna Hansson och de andra vinsterna kom också till sina rätta vinnare. Därefter fortsatte Mille och Mats-Göran med några låtar till och vi fick till och med höra en finsk låt av Mats-Göran. På svenska heter den: Snål är vinden och var en känslosam tango, så vackert och vemodigt. Mats-Göran frågade om det fanns några finlänningar i publiken, men våran Raija Keränen hade redan lämnat lokalen. Efter Lill-Babs bortgång fick vi även höra hennes; Gröna granna, sköna sanna sommar…  Som avslutning blev det; Vår bästa tid är nu, en av Jan Malmsjös låtar. Bernt Berggren lämnade över vackra blombuketter. Artisterna hälsar till oss att ”Ha en god sommar och gå på allsångskvällar”.

 

Medlemsmöte den 19 april

Skoftebyföreningen hade ett efterlängtat möte där Peter Hilton deltog med sina expertkunskaper i växternas värld. Valkyrian förbereddes med kaffekokning och smörgåsberedning, samt dukning. Slutligen kom Peter HiIton och i grevens tid. Vägarna och arbeten ställer till bekymmer för dem som ska till Valkyrian. Det dukades upp blomvinster i vackra förpackningar, så att man blev riktigt glad. Som vanligt blev det fullt med folk i Valkyrian då Peter kommer och vi var 86 personer som trängdes runt borden. Inga-Lill Andersson hälsade medlemmarna välkomna och särskilt till Peter HiIton.  Nu började han berätta om att det fanns 32 000 orkidésorter i världen och alla häpnade. Sedan fick vi höra om Hosta, bladväxter som kan ha blomstänglar som gärna trivs i skuggan. Detta sortimentet skall utökas hos Nisses växter i Uddevalla. Vi önskar att trädgården skall dingna av blommande växter, bladfärger, lyster och lukter. Men växter är som oss människor och behöver näring och omvårdnad.  Skillnaden mellan en växt och en människa kanske bara är hjärnan. Vi måste fylla på med nya mullämnen. Skogen gödslar sig själv, men trädgården får vi ombesörja. Vi rensar bort för mycket, växterna behöver lite pinnar och blad i jorden och jorden ska gärna vara lite grövre. Vi bör ha 400 l torrmjöl till Rhododendron, då mår den bra. När växterna vaknar till liv på våren, då vill de dricka vatten. På våren skall vi också vattna alla vintergröna växter. Sol, vatten och näring med inte för mycket kväve i, vill växterna ha. Näringen ska de ha före och inte efter midsommar. Häckarna kan vara felaktigt klippta, de skall klippas koniskt.  De skall klippas ca 50 cm breda och 1 m höga och de vill ha sol. Om häcken är bred upptill då får inte nederkanten någon sol. Rötterna som vill ha vatten får det genom dropparna, som droppar från blad till blad nedåt. Rötterna är lata, de förstör dräneringar och kan lyfta plattor.  Alla träd som börjar på A är förbjudna i alla trädgårdar. Vi måste lära ut till de yngre att det är bättre med grönt och växter i en trädgård än parkering och betong.   Det vackra vill se, blomningens fyrverkeri är nu. Mellan hägg och syren är det inte många minuter. Blåsippor, vitsippor och ljung står så vackra nu. Syren och fläder blommar några veckor och sedan är de borta. Körsbärsblom och äppleblom är också så vackert. Börja sätt ut växter i krukor, men akta er för järnnätterna. När det är minusgrader på natten, så skall de perenna växterna ute täckas över. I år har det varit kyla länge och mycket perenna växter har fått slängas. Jorden är A och O. Man ska gärna köpa små växter och bra jord. Kruksallad kan ha minimalt med jord, bara den får vatten och näring. Billig jord är inget att ha. Det kan bli en svampkultur i växter, som inte är bra, så komposten är mycket viktig.  Stora kurkor är mycket bra och på vårsommar tömmer man ur allt i ett växthus, spola med högtryckstvätten, sedan skall det vara rent och torrt. Revira använder man mot rådjur i trädgården. Sedan fick medlemmarna ställa frågor om allt de ville i växtvärlden. Peter Hilton avtackades med en fin chokladkartong och varma applåder.

  

 

 

ÅRSMÖTE den 8 mars 2018.

 Årsmöte och det snöade ymnigt utomhus, men det var ljust och fint. Det pyntades i Valkyrian inför medlemmarnas ankomst.  Kaffe kokades , bord och stolar ställdes ut.  Talarstol samt projektorduk gjordes i ordning inför Elisabeth Linderoths ankomst.  Elisabeth Valdemarsdotter ställde fram alla vinster så att det skulle locka folk till att ta lotter. Då fick vi höra att Rune Jörlind ramlat i den snöiga backen som leder upp till dörren som går in till hissen. Som tur var blev det inga allvarliga skador. Medlemmarna tar mycket lotter, då det idag var gratis inträde. Ljusen på borden tändes och mörkret sänker sig sakta utomhus.  Lennart Ljunggren räds inte snön utan kommer med färdtjänst och har med sin rollator.  Elisabeth Linderoth kom slutligen och vi kunde andas ut vår oro. Bernt Berggren hälsade medlemmarna och Elisabeth Linderoth välkommen.  Hon hade haft svårt att ta sig fram till Valkyrian, då vägarna är avstängda. Men hon presenterar sig och berättar vad hon gör inom kommunens väggar och så berättar hon om pågående projekt samt kommande arbeten i vår kommun och Skoftebyn. Hon arbetar i Byggnads – och trafiknämnden samt med Stadsbyggnadsförvaltningen att bygga stadens drift och underhåll.  NU 2018 finns en Investeringsfond  som ska förbättra lekplatser, förbättra och anpassa gångstigar och anpassa i Hol, Strömslund och Stavre. Perenna planteringar i staden skall ses över vid Maria Alberts park, Drottninggatan nedanför ’Långholmen’ , Polhemsplatsens fontän, Hjortmosseparken östra som har blivit ett tillhåll för fest och bus, tyvärr.  Naturreservatet på Slättbergen skall ses över. Bryggan på Strandgatan fram till Kanaltorget skall förbättras.  De jobbar med 2-3 busshållplatser varje år och kommer att fortsätta med det, i år är det bl a  Skoftebyns tur.  Medlemmarna ställde frågor och kom med önskemål som ex askkoppar vid busshållplatser. Elisabeth sa att det städas mer frekvent i centrum nu. Innovatum byggs om och N 3 skall ses över. Det ska bli fler cykelvägar, GC-väg till Lärketorpsvägen, GC-väg vid Kardanvägen, GC-väg vid Syltevägen,  GC-väg vid Bergkullevägen samt gångbroar vid Sjuntorp. Cykelbanor skall förlängas. 3 stycken gångbroar i Sjuntorp vid Slumpån är det tänkt, Drottningtorget skall byggas om, Järnvägsgatan ses över, Bergslagsparken förbättras, Djupebäcksplatsen ses över, Nygatan vid kv Gullön ses över, Stridsbergsbron blir ev på hösten 2019. Vid Drottninggatan är det lite frågetecken runt busshållplatserna, då det finns överklaganden om Torggatan.  Busshållplatsen vid Brunnaliden förbättras samt Syltevägen. En cykelbana skall det bli på Bergkullevägen mot  Modhs väg.  Utanför Valkyrian ska det bli cykelbana.  På gång i Skoftebyn är, att det vid Ryrs gård skall byggas lägenheter.  Det ska byggas lägenheter vid Nysätra.  Det skall bli bättre koppling med vägar till slussarna.  PEAB bygger bostäder vid Innovatum, planer finns om fler bostäder vid norra Innovatum och N3.  Nohabgatan förbättras. De har ambitionen att få folk att åka mer buss och att cykla.  Parkeringar i staden är besvärligt för våra turister. Hon avslutar med ombyggnad av Drottningtorget med inriktning mot mer grönt och mer park, en glesare alle´ vid Kungsgatan är det tänkt. Mycket perenna planteringar och fler träd på Drottningtorget ska det bli. Rödeken ska få stå kvar.  Fontänen blir kvar, det ska bli mer av vattenlek och yta där. En byggnad skall byggas i enplansstil, men det är inte klart vad den skall innehålla men förmodligen wc, väntrum och någon slags kiosk kanske någon mer verksamhet. Det framfördes från oss, att sofforna på Karl Johans torg är opraktiska.  Hon tar med sig våra undringar till kommunhuset. Kajorna som flyger i staden är ett problem. Svårigheterna med parkering vid NÄL togs också upp. Elisabeth Linderoth avtackades med blommor samt Skoftebyboken. Aftonen fortsatte med Årsmöte enligt alla konstens regler och de val som behövdes blev klara. Det var ett snabbt och inte så komplicerat Årsmöte.   Nu blev det kaffe och dragning på lotteriet. Efter ett tag tackade Bernt Berggren alla närvarande och berättade lite om våra planer med Skoftebyns alla affärer som fanns förr.   Mötet avslutades och alla gick hem i snöfallet.

 

 

 

Medlemsmöte den 15 februari

Åh vilken härlig kväll vi hade aftonen den 15 februari. Som vanligt höll vi till i Valkyrian och folk droppade in pö o pö. Vi var lite oroliga för att inte så många människor skulle hitta väg att komma till oss i Valkyrian, då Syltevägen är uppbruten och där görs om så att trafiken får ledas om. Men vi i Styrelsen kom dit i god tid och förberedde salen för skoftebybornas ankomst. Kerstin stod i köket och kokade hett doftande kaffe, som om det hade kokats på ’björkeved’.  Då kom våra gäster från Främmestad, som var Ingela & Ingmar Bäckström. Raskt hoppade de upp på scenen och började öva på sitt framträdande och det var sång som heter duga.  Främmestads Duo fortsatte med sina förberedelser medan våra damer bredde smörgåsar för glatta livet. Då uret var framme vid kl 18.00 hälsades alla välkomna av vår ordförande Bernt Berggren.  Ingela sjöng och Ingmar Bäckström spelade på gitarr och satte igång med Dan Anderssons visa; Jag väntar vid min mila .. Ingmar berättade hur visan tillkommit och det var under sorgliga omständigheter i väntan på sin livs kärlek. Därefter sjöng Ingela; Harungen Sizzi. Dan Andersson & Gunde Johanssons visa Gunnar Vägman framfördes stämningsfullt medan kvällsmörkret föll utanför fönstren; ”Jag har sett honom sitta bland unga invid dörren på hemgjord stol. Jag har hört Gunnar Vägman sjunga till sin gnälliga gamla fiol. Jag kan minnas den reslige finnen, och hans blick under buskiga bryn” Nu blev de tnästan lite för känsligt, så Ingela rev i med Gundes Uschamej;” En busschaufför ä ja, en grini å vrång, å kan en väl annat när turen är lång. Å resande många, att stanna var gång  ”Värmland var känt för sina stränga vintrar med mycket snö och då var det gott att sitta framför brasan och kura med gitarren. Nu fick vi höra Robban Brobergs låt om båtar; ”Det var en båt som sa till en annan båt "va du va stilig. Vi borde borda varann gjorda för varann och köla lite grann, som bara båtar kan."… Alla skoftebybor nynnade med när paret framförde från visbiblioteket Taubes; Dans på Sunnanö, när Rönnerdahl dansar med Eva Liljebäck.. Afzelíus; Du är det finaste jag vet…. så vackert framfört. Därefter fick vi höra Alf Hambes; Från Kajsas udde… Visorna framfördes av paret och man kan inte annat än förundras över Ingela Bäckströms melodiska vackra stämma. Till slut frågade Ingmar om vi i publiken var kaffetörstiga och det var vi ju, så det blev ett avbrott. Vägarbeten utanför på Syltevägen gjorde att folk fick gå från busshållplatsen borta vid gamla tvättstugan och fram till Valkyrian, som ju inte var närmsta ’bete’ precis. Så nu smakade kaffet mer än gott och läcker smörgås fick vi till samt liten kaka. Alla lotterna blev sålda och vinster med matkorg, kaffe, ost mm lockade folk och glada var de som drog vinstlotterna. När kaffet var urdrucket fortsatte Främmestaduon och berättade historier som drog ner applåder och skratt. Nu sjöng paret visor från Nils Ferlin, Mari Nilsson och Povel Ramel mm. Sedan kom sista låten för nu sa Ingmar att det var la ’läggedags’?  Men det klart att de hörsammade vår önskan om en extralåt; Kom min jänta under linden…  Ingmar sa att Nu blir det ljusare för varje dag och så tackade de för sig. Paret fick blommor och blader av ordföranden samt varma applåder från Skofteyborna. Bernt Berggren påminde om Årsmötet samt anmälan till hemliga resan 14 juni. Strax plockades  bord och stolar ihop innan skoftebyborna tågade hem till sina stugor.

 

Medlemsmöte den 25 januari 2018

25  januari började Skoftebyföreningen  vårsäsongen med Öppet hus i våra föreningslokaler i Skoftebyskolan.  Det började illa med låst dörr och ett larm som briserade och vaktmästaren på skolan kom rusande, för att larma av och ringa till Göteborg så att ingen utryckning anlände.  Så kom då Jan på att fikat med alla goa kakor låg kvar hemma i skåpet, så han kom hemfarandes för att hämta fikabröd och sin telefon.

 Gästerna kommer kl 18.00 så Jan Andersson var där tidigt ihop med damerna Inger och Sonja för att koka kaffe och duka upp. Så småningom dök vår ordförande Bernt Berggren också upp för att vara med i förberedelserna. Nja pratade man, i detta tråkiga regn  så blir det nog få som kommer, men så fel man hade.  Lokalerna blev överfulla med människor och mer därtill. Vi har sittplatser för ca 25 personer men här kom 42 personer som villa ha kaffe och kika på våra bilder samt köpa böcker och häften.  Det var mycket skratt och glam och ett trevligt tillfälle att träffa gamla skolkamrater och vänner.  Jo det frågades allt efter, om vi inte kunde ha dessa träffar lite oftare, som vi nu får diskutera.  Det blev många minnen och även om skoltiden som diskuterades vid kaffet.  Någon letade efter ett särskilt kort och blev själaglad när han fann detta i våra samlingar, sicken tur.  Efter klockan 20.00 var det dags att släcka ner och stänga igen efter en mycket fin afton.

 

 

 

 

Medlemsmöte den 14 december 2017

Skoftebyföreningen hade en mycket vacker Luciafton i Valkyrian den 14 december. Valkyrian var julpyntat till max med julgran, adventsljusstakar och röda klockor på väggarna samt stjärnor som lyste och glittrade i fönstren. Det dukades för många människor, men vädret var dåligt med slask och snö så vi befarande det värsta, att vi skulle bli få som kom. Små söta flingor dansade ner från himlen i den mörka kvällen. Lotterivinsterna, som dagen till ära var en myckenhet utav, låg uppradade på bänken.  Det kändes att det var jul i luften. Folk trotsade vädret och började droppa in pö om pö, glada i hågen.   Då hörde vi små flickfniss när lilla luciaföljet kom i farstun och bytte om till rätt kläder, det var lucior och tomtenissor runt 10 år gamla. Luciorna hade så klart en ljuskrona på huvudet medan tomtarna hade luvor.  Det var Skogshöjdens kyrkas elever som var samlade till en grupp som kallar sig ”Höjdarna”.  Ljuset i salen släcktes ner och in trippade det lilla Luciatåget och sjöng Luciasången.  En kvinna satte sig vid pianot och spelade till sångerna, medan ledaren stod lite nedanför scenen och såg till att de sjöng rätt sång samtidigt. Så startade de att sjunga alla våra traditionella julsånger som Lusse lelle, Vi tänder ett ljus i Advent, Gläns över sjö och strand, En sockerbagare, Staffan var en stalledräng, Vi komma vi komma från Pepparkakeland, Feliz Navidad, som är spanska och betyder God Jul är en julsång från 1970 och den sjöngs både på spanska och engelska, Tänd ett ljus och låt det brinna och med små ljusa barnaröster fortsatte man … låt aldrig hoppet försvinna, tänd ett ljus för jordens barn. Luciatåget vandrade ut och fick många och varma applåder som tack för sitt framförande.  Nu bjöds det på Lussebulle och pepparkaka med kaffe. Efter det myckna småpratet var det dags för vinnarna i lotteriet att få sina vinster. Efter en fortsatt fin stund tog vår ordförande Bernt Berggren till orda och tackade Luciatåget med ledare och berättade vad som komma skall av föreningens aktiviteter under 2018. Bernt önskade alla en God Jul och Gott Nytt År och vi ses under 2018.

 

 

 

 

 

Medlemsmöte den16 november 2017

Skoftebyföreningen hade ett bejublat möte i Valkyrian 16 november. Ute var det gråmurrigt höstväder men värmen flödade inne i Valkyrians stora sal. Där var det nytt och fräscht med nya gardiner vid fönstren och nya scenhängen. Våra damer satte raskt igång med att breda goda mackor och koka kaffe samt sätta ut värmeljus på borden.  Vi behövde inte vänta länge på våra populära trubadurer, Lars-Eric Frendberg med son, musiklärare Johan Frendberg. Dagen till ära var nya kaffetermosar införskaffade och det behövdes många ikväll, ty alla var kaffetörstiga. Vänner, bekanta och kompisar i Skoftebyn kom i en aldrig sinande ström. Raskt insåg vi att mackorna inte skulle räcka, så snabbt fick vi åka och köpa mer bröd. Mycket lotter såldes i ett stort lotteri. Nu släcktes lamporna ned och det blev än mer stämningsfullt i lokalen. Det mörknade på utomhus  och Frendbergs drog igång med en ovanlig låt av Anders Jansson från Öckerö, som har världens vackraste kvinns.  Lars-Eric berättade hur han flyttat runt i centrala staden under sin ungdom.  Nu sjöng de en sorgesam låt om förlorad kärlek och de gula höstlöven ute såg ännu sorgligare ut. Emellan låtarna fick vi höra lite goa historier om de som en gång var allmänna kändisar i Trollhättan, men även om Kal ifrån Göteborrrg. Frendbergs berättade att de tycker mycket om föreningslivet och är medlemmar lite här och var.  Lars-Eric vann en musiktävling 1958 och fick som belöning sjunga ihop med rocksångaren Little Gerhard och då sjöng de tillsammans; Buona sera senorina buona sera, it is time to say good night to Napoli…  Far och son pratade även en del om den store rocksångaren Elvis Presley och sjöng låtar av honom.

Den vackra låten av Björn Afzelius när han sjunger; Du är det finaste jag vet, du är det vackraste i världen.. . stämde Frendbergarna upp i, och det blev riktigt känslosamt ett tag. Taubes lyric om Fragancia i Cubas natt, lät magisk med en tolkning av våra trubadurer.  Lars-Eric visade bilder och berättade om människor han mött under sin karriär. Johan Frendberg  beskrev sitt idrottsintresse och han är med i klubben LK TV 88, som ordnar långlöp.  För att klara av ett uthållighetslopp, så krävs god kondition och varsamma förberedelser, både mentalt och fysiskt.  Johan bor numer i Skoftebyn, så han har hamnat rätt här i livet.  Nu sjöngs åter en känslosam sång av Björn Skifs; Håll mitt hjärta Håll min själ… Många låtar hördes men nu började folk bli kaffetörstiga och det blev dags för en liten fikapaus. Folk pratade och drack kaffe, samt att vinsterna i lotteriet kom till dess vinnare.

Efter kaffet hyllades Sven-Erik Magnusson i ”Sven-Ingvars”, som avled i år och ett medley med blandade låtar sjöngs.  I samma veva berättades Värmlandshistorier som änna hörde till. Men även låtar av Gunnar Wiklund framfördes som; Vi ska gå hand i hand, genom livet du och jag…. Med  fin stämma sjöng Johan, Taubes; Natt i Ligurien, som Evert Taube sjöng till sin Astri. Det var en mycket blandad kompott av sångalster vi fick höra, ty nu kom The Boxer som är skriven av Paul Simon.  Men även goa låtar av Lasse Dahlqvist fick vi lyssna till.

Och så drog Johan igång med ; Ol´ Man River,  från 1927 och det lät mäktigt. Lite mer av Elvis Presley och Skoftebyborna nynnade med i låtarna och sjöng faktiskt till ”O sole mio”.

Våra trevliga trubadurer Frendberg avtackades med blommor och blader samt var sin bok om Skoftebyn.

 

 

 

 

 

 

 

Medlemsmöte den 26 oktober

 Skoftebyföreningen hade ett fint höstligt möte 26 oktober i blommornas tecken. Det var Niclas Karlsson från Blomhuset som höll i ett intressant föredrag om växter, både inne och ute. Niclas tog fram sina växter, krukor, jord och dekorationer och fyllde nästa scenen i Valkyrian. Salen fylldes av förväntansfulla skoftebybor, då Niclas besökt oss tidigare, så han är mycket välkommen. Lotter köptes till ett fantastiskt blomlotteri där alla såg de fina vinster som Niclas tillverkade på scenen. Mycket prat och surr, och våra böcker dryftades. Niclas började tala om växternas jord som är grunden för riklig prakt. Billiga jordsäckar är inget för sköra blommor, det finns knappt någon näring däri. Niclas fyllde jord i plåthink, krukor och glasskålar. Jord som rekommenderades är urn-jord med 6 månaders blomsterverkande näring. Nu planterades Vinterbär med läderartade blad, vit ljung som är en surjordsväxt och han hade med krukor i olika storlekar och prisklasser. Niclas förordar gärna vita blommor för de ’slocknar’ inte på kvällen. Ädelgranris ger vinterkänsla och nu till Advent kan man gärna sätta i en liten ljusslinga. Kungsgran kan man gärna ha till jul, den är bra för dem som har allergi mot gran. ”Plättar i luften” är en trevlig växt och tålig växt utomhus ganska länge och sedan kan den lindas in och förvaras i ett garage. Julrosor är vackra att ha till juletiden, men de ska man gärna ha nära dörren och inte för blött, och man har dem gärna på julbordet. Nu i dagarna är det mycket populärt i alla sammanhang att ha snittblommor i vas. Man kan gärna ha lite annorlunda glas, som rökfärgat, eller glasburkar kanske, tänk bara en liten rosa ros i en liten barnglasburk, dekorativt. Man kan göra en fin sammansättning med ett Monsterablad och en Orkidé i en vacker glasformation och ge som gåva. Man kan ha långa grässtrån och vitmålade eklöv, en lilja, ja det är ingen hejd på vad en florist som Niclas kan fantisera ihop. Det viktiga är att snitta stjälkarna till blommorna så att de orkar suga upp vatten, aldrig klippa en stjälk med sax, som då knyter ihop vattenrören. Nu är det viktigt att blommorna är miljöcertifierade, utan gifter från jord till vas på bord. Blommorna här i Blomhuset kommer ofta i kyltransport från Holland och förväntas stå stadigt och hålla i en vecka i en vacker bukett i kallt vatten. Och det där med socker i vatten är gallimatias och skall inte användas, ty det är lätt hänt att blommorna ruttnar i vattnet då och luktar illa. Använd gärna vackra roliga glasburkar och snitta blommorna och gör ett vackert bord med speglar på nu till nyår. Gå gärna ut i skogen och plocka hem fina kottar till era blommor i krukan. Tistlar kan man också ha bland växterna i sin bukett, och kanske en hög sparris blandat med Eucalyptus som doftar så gott, och det kan man gärna ha i en rökfärgad glasvas. En liten bukett med 10 små rosa rosor blir till ett mästerverk i Niclas

händer. Andäktigt lyssnade skoftebyborna till Niclas goda råd och det var mycket ”tyst i klassen” vid undervisningen. Alla tyckte att det var toppen att vi fick så goda råd. Därefter vidtog fikastunden med kaffe och köttbullemackor. Lotteriets dragning var en riktig höjdpunkt då vår nya medlem Göran Nordh vann högsta vinsten med en vacker blomsteruppsättning. Det var mörkt ute när Niclas Karlsson avtackades med applåder och en guldask med choklad av ordförande Bernt Berggren.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

80-årsfesten den 9/10

Året 2017 års fest för 80-åringar och ålder därutöver hölls i Lextorpskyrkans samlingssal.    En ljus solvarm höstlig oktoberdag den 9:e var alla äldre medlemmar i Skoftebyföreningen inbjudna till en trevlig samvaro med underhållning. Salen var upplyst med alla lampglober som glittrade i taket. Vår Stab hade ställt ut bord och stolar samt dekorerat borden med blommor och blader.  Håkans Bar i Brålanda levererade smörgåstårtor samt bakelser.  Vår kaffegrupp ställde fram glas och koppar samt desserttallrikar för tårtbitarna.  Snart kom också vara underhållare hit; Magdalena Palm och Sofie Eriksson.  Nu kom alla våra gäster och bockades av, för att veta hur många som ankom till festligheterna. Två damer anlände inte, men kanske hade fått förhinder av något slag. Smörgåstårtbitarna fördelades på borden och det var rejäla bitar med räkor och allköns goda delikatesser på dem.  Nu började Magdalena sjunga och Sofie spelade gitarr och sjöng till deras sång- och musikprogram; ”Fina flickor från förr”.  De framförde låtarna i kronologisk ordning och berättade lite om dem.  De startade med; Lägg dina sorger i en gammal säck… som sjöngs under Första världskriget för att bygga upp moral och styrka hos de brittiska soldaterna. Den låten har även sjungits av Ernst Rolf från år 1917. Kvinnorna fortsatte med filmmusik från 1929; Säg det i toner, och inte i ord, en stämma kan lätt bliva hård. Din sång däremot, är för mig här på jord, ett klingande kärleksackord…. Det blev en trivsam stämning runt borden och man pratade sinsemellan om gamla minnen. Samtal som hördes var om militärbataljonen på Holmen där Skoftebytöserna minsann hade gått Lucia för beväringarna, Luffarhotellet, slussarna och havet.  Det sjöngs oförglömliga sånger från tiden i början på 1900-talet och framåt. I takt med att sångerna närmade sig vår tid, kortades kjolarna på sångflickorna. Kvinnorna som startat vår förening Evy Fransson och Inger Karlsson syntes i vimlet. Under tiden som sång hördes mumsades också på smörgåstårtan. Någon hade pratat med ordförande Bernt Berggren om att Styrelsen borde visa upp sig och säga vilka de var. Så vi gick fram i salen och presenterade oss. Det var mycket skratt och glam och nu dukades det fram kaffe och bakelser. Dem som framfört olika kostbegränsningar fick givetvis annan föda. Kvinnorna sjöng låtar av Ted Gärdestad och Evert Taube samt Lillbabs. Tiden går fort när man har roligt och tiden bara rann iväg och snart blev det hemdags. Artisterna tackades av med blombuketter och många applåder.     Bernt Berggren tackade alla som varit med och önskade en fortsatt trevlig eftermiddag.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1 oktober. Föreningsdag i Villa Elfhög.

Trollhättegillet höll i trådarna för föreningsdagen i Villa Elfhög en klar höstdag den 1 oktober.  Grundförutsättningen för denna föreningsdag var att samordna alla föreningar som arbetar inom samma intresseområde. Trollhättegillet har stadgar från år 1934 och är en riktigt gammal sammanslutning, och de skall nu än mer öppna upp sin verksamhet.  Denna föreningsdag samlades representanter från Trollhättans Smalfilm & Videoförening, Gärdhemsföreningen, Trollhättebygdens släktforskare,   Föreningen Trollhättebor, Trollhättans Fotoklubb, Strömslundsföreningen samt Skoftebyföreningen.  Här samlas material från Trollhättans alla kulturområden, böcker, foton, kassettband med berättelser från folk om Trollhättan, filmer och bildspel. Ofta hör forskare av sig för att få material av kunniga medlemmar i klubbarna.  Trollhättegillet, Trollhättans fornminnesförening och Trollhättebygdens släktforskare huserar i Villa Elfhög.  Hela byggnaden Villa Elfhög visades upp denna dag, föreningarna fick visa upp sig, samt kunde sälja böcker och kaffe serverades. Det är alltid intressant och lärorikt att träffas och utbyta erfarenheter.

Villa Elfhög har en rik historia sedan den byggdes 1878 – 1880 som bostad. Arkitekt Adrian Crispin Peterson har även ritat Trollhättans första tingshus samt förfärdigat ritningarna till Villa Elfhög. Stilen på Villa Elfhög är en äldre byggnadsstil samt stramt symmetriskt, vilket kan ses från byggnader vid senare delen av 1800-talet. Brukspatron Antenor Nydqvist ägde Villa Elfhög.  Det vackra huset Villa Elfhög ligger på en liten höjd vid älven och var ett av de första husen i Sverige som hade centralvärme.  Trollhättans stad köpte in huset år 1981.

Vår förening lyckades få ett bra bord med tillhörande fyra stolar i stora ljusa salen, så att vi kunde prata med människor som besökte föreningsdagen.  De andra föreningarna hjälpte oss att få ordning på de tekniska detaljerna med datorn mm.  Smalfilmsföreningen hjälpte till, likaså Agne Smith från Gillet samt Alvar Löfskog från Gärdhemsföreningen.  Jan Andersson hade lagt in ett bildspel i datorn med Skoftebybilder.  Det var många äldre människor som kom till vårt bord och frågade en del om gamla Skoftebyn. Tyvärr hade några människor svårt att ta sig upp för höga trappan till andra våningen i Villa Elfhög, ty där finns ingen hiss. Bernt Berggren hade med en bok från Byggnadsnämnden, vilket gav svar på en del frågor. Det kom även frågor om nybyggnation av hus i Skoftebyn, vilket är ett hett ämne. Det blev en trevlig tillställning med många intresserade folk. Vi fick en del tips och idéer om hur vi kunde anordna utställningsfoton och anslag mm. Det diskuterades också en del om vidare samarbete med andra föreningar i Trollhättan. Dagen var lyckad och vi förmodar att det blir fler föreningsdagar där Skoftebyföreningen kan vara med.

Referens: TTELA                                                                  

 

 

                                                                                       Trollhättans stads hemsida

 

 

 

                        

HEMLIG BUSSRESA 21 SEPTEMBER

Karl Ewerts bussbolag kom med en stor fin turistbuss och hämtade upp oss alla 46 personer vid Valkyrian, för hemlig resa i vårt närområde. Bussen tog oss via E 45 förbi Siemens med sin offersten  vid uteplatsen och mot Stallbackabron. På bron såg vi utöver älvens övärld.  Ungefär i mitten av ögruppen ligger Slottsön som tidigare innehaft Ekholms slott där Drottning Margareta residerade. Den stackars lilla prinsessan som blev trolovad när hon var 6 år och bortgift när hon var 10 år. På brons norra sida skådade vi utöver älven där fordomdags det gått en färja över från Malöga till Överbysidan. Strax norrut åkte vi nedanför gården Älvås där förr i tiden det bott två kända herrar i en liten stôva, det var Svarte Karlsson och Mammas Gôsse.  Vid älvsidan går det en gammal grusväg fram mot Naglums kyrkoruin, gravkullen Sundsberget, gravkapellet och Onsjö gård. Vem minns inte vita spökdamen som rider om aftonen på en vit häst vid denna sorgesamma väg?                                                      

Vi fortsatte på stora vägen och körde in på Edsvägen mot Vassända kyrkoruin, efter kyrkan som revs år 1797. Vassändaviken som mer och mer växer igen,  kunde vi se vid Vänerns södra strand.  Snart stannade vi vid en busshållplats för att skåda upp vid kullen mot det forna Brätte. Här fanns en livaktig stad på 1500 – 1600-talen med bryggor ut i vattnet där båtarna från Värmland med järn lade till, för att lasta och lossa.  Salt var ¼ av varorna som lastades och gick norrut. Vid kullens krön ligger Grytåsberget där det fanns en galgbacke, där förbrytarna i Brättes område hängdes som straff.  Härifrån var det en riklig smuggeltrafik mot Norge, idag Bohuslän. Slussen vid Brinkeberg byggdes av Christopher Polhem och stod färdig 1752, då slutade man med hästar utefter Edsvägen. 

Framåt på vägen kom vi till Vassända-Naglums kyrka, Gustava kyrka, som byggdes 1797 som kyrkobyggnad istället för de förfallna kyrkorna vid Naglum och Vassända.  Vid Båbergskrysset föredrog vi att fortsätta på Edsvägen söderöver. Vi kom mot Hjärtum där man vid 1600-talet drabbats av fyra krig med danskarna som var här och försåg sig. Vägarna gick utefter bergskanterna för att inte dyrbar åkermark skulle förstöras. Här och var fanns det torp med grindar för djuren och man kunde förr få en grindslant om barnen öppnade grinden när så behövdes.  Krogar och lönnkrogar fanns förr utefter hela Edsvägen för att folk och hästar skulle få vad de till livs behövde, enligt konung Gustav Vasa order.  Hästarna med fororna utefter Edsvägen gick i tropp om 12 – 15 hästar som själva hittade sin väg och efterpå gick drängen som svor eder och kastade småsten på hästarna för att de skulle hålla god fart. Överby äng var avsatt som mulbete för de magra hästkrakarna.

 Vi åkte upp vid Torsered och kom strax till Von Döbelns gård där det finns en hög med en koleragrav på gårdstunet.  Vi kom upp till Albertsvägen i Strömslund och var nu i Kråkestan.  Vi åkte norrut och kom strax nära Skidbacken där det funnits en forntida sjö, så marken kan inte där bebyggas,  då backen är för våt. Vi åkte förbi gamla Barnhemmet och kom ner till Flygmotors gamla disponentvilla, Villa Stennäset som idag ägs av en gammal Skoftebytös.

Tvärs över älven såg vi nu Prästskedesholmen som kallas Spikön, men Spekön låg närmare Spiköbron. Spekön hette det fordomdags då där fanns speke ~ blålera.  Vid klaffbron såg vi söderut vår fina Statskyrka som byggdes vid älven år 1862 och sponsrades då av Kanalverket.  Vi åkte förbi Karl Johans torg, gamla tingshuset och Engelska hörnan, som brann 1968 och svängde in vid Nyströms hörna. På lilla Drottninggatan gick förr tåget till Nohab på en liten järnväg.                                                                   

Framme vid Epidemisjukhuset där det en gång vårdades skoftebybor med mässling, polio och andra farliga sjukdomar.  Vi svängde ner och körde vid älvsidan intill gamla Nohabsområdet. Nohab byggdes från början på andra sidan älven år 1847. Lönnbladen visade sin vackra röda färg när vi nu styrde kosan mot Valkyrian igen. Där vankades det korv med bröd samt kaffe och kaka. Föreningen fick mycket beröm för denna historiska busstur.

 

 

             

 

 

 

Skoftebyföreningens kulturkommitté

 Tisdagen den 19 september hade vi i föreningen celebert besök från åk 3:or i Skoftebyskolan. Man läser om närmiljön och sin hembygd i tredje klass, så detta var mycket lämpligt. Totalt kom 43 elever ner med en lärare men i två omgångar. Stig Svantesson berättade om hur det såg ut förr på Nysätersvägen med diken och små hus som hade utedass, samt brygghus och jordkällare. Spännande var det att få höra om gamla skolan förr och nya skolan idag. Det blev stor glädje när de fick höra om Jepp-Adel, som bytte ut skittunnorna och sedan sålde det tillbaks som gödning för trädgårdarna. Föreningen visade många diabilder på hur det sett ut en gång i Skoftebyn och eleverna undrade hur det såg ut idag. Någon kände igen sig från sin egen bostad. Tidigare fick man på sina axlar bära ett ok och ämbar med vatten i, som hämtades upp ur närmsta brunn.  Vi berättade om vatten och mjölken som kördes ut med häst och vagn, flaskorna som byttes ut och eleverna som hade skurlov samt fick hjälpa till att byta ut flaskorna. Skurlov var en dag på hösten och en dag på våren när huset hemmavid skulle fejas och golven blankskuras. Barnen var mycket intresserade och ställde många frågor av varjehanda slag. Kaffe på termos och Unikaboxen med smörgåsar som arbetarna hade med sig till Nohab, var en ny bekantskap för ungarna.  I äldre tider fick också fruarna i Skoftebyn ligga vid sköljbryggan nere vid Åkerssjö och tvätta med klappträ på kläder och mattor.  Fiske-Herman körde ut med sin bil och sålde fisk i Skoftebyn.  Förr fanns inga element utan man fick såga ved och elda med i spisen, för att få värme i husen.  Eleverna lyssnade andäktigt och många hade rikligt med undringar. Vi bjöd alla barn på Päronsaft och kakor. Efter någon timma var det slut och eleverna tackade för allt och även fikat samt klappade händer till tack. 

 

Medlemsmöte den 24 augusti

När sommaren tar sin sina sista andetag och en färgsprakande höst står och gläntar vid husknuten, öppnades dörrarna till Skoftebyföreningens samlingar i Öppet hus den 24 augusti. Lokalerna i Skoftebyskolans stenhus fylldes av skoftebybor som kände den ljuvliga kaffedoften. Elisabeth Valdemarsdotter hade köpt gofika och alla lät sig väl smaka. Skoftebyborna kom glada i hågen, då det tidigare regnet, höll sig på avstånd.  Nu kom pratet och skratten igång om tidigare händelser i byn och man mindes och påminde varann. Vad går upp mot att prata med gamla kompisar och se på bilder från fornstora dar i Skoftebyn? Kulturbelönade Stig Svantessom som kan Skôfta  på sina fem fingrar, satt vid långbordet och svarade på frågor. Flera andra ur styrelsen och kulturkommittén förmedlade vad de visste eller tog reda på svaren. Lokalen blev som vanligt nästan full med folk som trivdes med kaffekoppen och wienerbröd i hand.

Claes Wennerberg som var uppväxt vid Brinkens väg/Slussvaktaregatan hade med sig bilder som Styrelsen fick låna för att avfotografera i tacksamt arbete .  Wennerberg  kommer att besöka oss i kulturkommittén, då han på egen hand forskat lite och samlat på sig, om var hans bekanta bott och levt i Skoftebyn.  Skoftebyborna bläddrade glatt i föreningens samlade pärmar med foton och tyckte det var en mycket rolig kväll. Pärmen med foton från 20-års jubileet som är från 2007, blev det mycket prat runtomkring. Vår kära Anita Berggren som är uppväxt i Skôfta mindes mycket om vart folk bott och händelser i byn.  Vi förstår återigen att det är populärt för Skoftebyborna att träffas och prata minnen vid våra möten över en kôpp.  När man har trevligt så går tiden så himla fort och det var dags att plocka ihop efter några glada timmar. Ute började det bli skumt så det var dags att samla sig och gå hem till katten eller kärestan. 

 

 

 

Medlemsmöte den 18 maj

18 maj och vi har haft en riktigt fin högsommardag med 23 graders värme, men ingen klagan. I solvarm luft tågade skoftebyborna till Valkyrian för att lyssna på rolig underhållning. Kaffedamerna gjorde färgglada smörgåsar med allsköns grönsaker på och Kerstin kokade kaffe så det stod härliga till. Männen bar fram bord och stolar till ett helt regemente, som avslutades med en lite kaffeskvätt och en kaka. Lotteriringen togs upp och alla fina vinster ställdes fram på ett bord, nu kunde festen börja. Då kom Ninas Trio in med alla sina instrument och placerade framme på scenen.  Lotter såldes i parti och minut.  Nina testsjöng och sången lovade mycket gott. När alla satt sig neder och klockan var framme steg Stig Widén fram på podiet och hälsade alla skoftebybor samt orkester välkomna till en trevlig afton. Ninas Trio spelade på gitarr, dragspel och bas. Nina presenterade sig och sina orkestermedlemmar  som kommer från Trollhättan och Uddevalla. Och käckt började man att sjunga och spela ”En vals från Kosterö”.  Därpå följde ”Visan om ledfyren”. Nu lyssnade vi  på många visor och skillingatryck som berättade om livet förr och om kärlekens våndor. När det spelades upp till ”En månskenspromenad” satt många med fina minnen om dans och musik i ungdomens vårar.  Så följde ”Varför är dina kinder så våta” och därpå fick Nina lätta upp stämningen med lite tokroliga historier.  Nu kom det visor från Kjell Fredriksson bl a  ”Hovslagarpär” och skoftebyborna njöt av musik och sång. Det var en gemytlig stämning och mycket applåder hördes från publiken. Nu avverkades ”Fyrvaktarvalsen” och ”Sången till livet”. Ute var det ännu soligt och varmt, fönstren var öppna och orkestern fick läska strupen med mycket kallt isande vatten.  Man sjöng om ”Ada” och ”Höstkväll i stugan”.  Många visor kändes nya och det var en fin upplevelse. Men nu var det allt dags för kaffe och den fina vårsmörgåsen med liten kaka till. Elisabeth och Stig delade ut vinster och salen sorlade i uppsluppen miljö. Ninas Trio gick därpå åter upp och spelade ytterligare musik innan det var dags att packa ihop och tåga hem.  Orkestern avtackades med varma applåder och medlemmarna önskades en skön sommar och vi ses till hösten igen. 

 

 

 

 

 

Medlemsmöte den 20 april

I ett gråmurrigt vått väder 20 april där inte ens en katt skulle gå ut, kändes värmen och ljuset gott från Valkyrian när Skoftebyföreningen hade möte. Kaffetöserna hade satt på stora kaffehurran och tekakor breddes för glatta livet. Idag väntades storfrämmande av prästen Mats Löwing. Valkyriansalen var dekorerad i glada färger och utanför satt påskris välkomnande. Skoftebyborna kom mangrant och salen fylldes till bristningsgränsen, fler bord och stolar fick ordnas fram och mer bröd fick köpas i en vådlig fart. Idag var det mycket trafik som sinkade Prällen från Helveteskärret i Skarabôrg, men folket väntade tålmodigt ytterligare några minuter. Så kom då Mats Löwing och bar med sig en stor gammal mjölkflaska och ytterligare material som han skulle berätta om. Han började sitt anförande med att berätta vem han var och att han var 58 år, om nu någon undrade. I Utvecklingslaget vid Ekedalen spelar han fotboll som högerback och känner att han har åldern att vara morfar till hela laget. Han pratar lite om Helveteskärret och svensk historia, där Drottning Margareta och Albrekt av Mecklenburg möttes i en kamp emot varann. Raskt fick Mats med sig åhörarna när han ställde frågor om mjölkabord och hur många som mötts där, lekt och kanske fått en puss där.

 

Som liten grabb var Mats Löwing väldigt förveten och satt vid mjölkabordet i Acklinga och skrev upp bilnumren på bilarna som åkte förbi och bort mot stan. På eftermiddagen kunde han stryka bilnumren ty då kom alla hem till byn igen. Mats Löwing läste till präst och fick arbeta med sitt kall i Falköpings och Tidaholms pastorat, som han då ansåg var landets kotätaste bygd. Då började han att grunna på att bygga ett mjölkbord, så han nämnde det för folket i bygden och nu började det hända saker. En man kom och sa till honom att ”de kan la inte va så svårt med lite planker å litte spik”. En dag fick han ett brev av en man. Det var en liten historia, precis som en avhandling om hur man bygger ett mjölkbord av Torsten Sigfridsson. ´De va te minstingen en te människa, som tyckte om mjölkabord’. Boken handlade om byggnadsteknik och historia samt var utgiven av Mejeriförbundet. Mjölkbordet skulle vara 1300 mm över havet, när mjölkbordet står på plats. Nej sa en bonde, så höga mjölkbord hade vi inte! När väl mjölkbordet fanns på plats samlades traktens visa män och bedömde och gjorde sina utlåtanden. Dessutom berättade man om upplevelser och händelser som skett vid traktens mjölkabord, och nu undras det; Hur vi klarar oss utan mjölkbord idag?

Det finns en förening för Mjölkbordens bevarande med en liten supporterklubb som heter Krukorna, där kravet är att ha ett mjölkbord som godkänts. Besiktningen av mjölkbordet vid prästgården skulle ske på Bönsöndagen, 35 dagar efter påskdagen, ansåg Mats Löwing. Familjen bjöd på färsk mjölk och bullar, men när Mats räknat till 350 personer som kom, så slutade han att räkna. Det kom 7-8 stenhårda män i en veteranlastbil som skulle utföra besiktningen. Det utfärdades även minuspoäng i besiktningen, då mjölkbordet skulle ha närhet till ett utedass. Man hade med ett vattenpass för att se att mjölkabordet ’stod i våg´, man letade efter rostiga spik, bordet skulle vara praktiskt. Det skulle vara lätt att lyfta upp ett mjölkkärl på bordet. Mats hade avtalat med en bonde, så rätt som det var kom det 50 mjölkkor på vägen förbi, som ville glo och kolla på folk och släppa en blaffa på vägen. Det tog 3 och en halvtimma att utföra besiktningen efter alla konstens regler. Majsolen gassade hett och en kvinna i församlingen svimmade.

 

Mats Löwing berättade att på 50-talet hade vi flest mjölkbord i landet och det var över 100 000 mjölkbord. Mjölkbordet var även en mötesplats och en lekplats, luffaren kunde sitta på det, vila benen och ta sig en slatt mjölk i locket och ingen sa något ont om det. Mats Löwing berättade hur mycket en slatt var och ’det är mindre än lite och mer än ingenting’, solklart alltså. Vid mjölkabordet kunde det också bli lite ordväxling och bjudas på snus.  

♥ Romantiken flödade vid mjölkbordet ” vi träffades vid mjölkabordet” sa en kvinna och då fick jag en puss, men straffet han fick var, att han fick gifta sig med mig för 47 år sedan. Mjölkflaskan rymmer 40 liter mjölk. Bondgårdens barn fick gärna spenavarm mjölk och en bulle. Mjölken var näring för de fattiga i forna tiders Sverige och för barnen. Mjölkköraren var känd för att ha fler än ’en räv bakom örat’.

Mats Löwing avtackades med blommor och blader av ordförande Bernt Berggren samt varma applåder efter att han sagt; Hem med er och bygg ett mjölkabord. Därpå var det kaffe i stora kannor som bjöds omkring med de goda smörgåsarna.

 

 

 

 

 

ÅRSMÖTE 9 mars

 Sedvanligt årsmöte med dagordning som följdes samt parentation för avlidna medlemmar. Ordförande för mötet valdes Bernt Berggren samt sekreterare Alf Jörlind och justerare valdes Inger Gustavsson samt Aston Gustafsson. Verksamhetsberättelsen fanns upptryckt i en kortare variant och genomgicks för medlemmarnas räkning.  Årsredovisningen för år 2016 fanns att tillgå i verksamhetsberättelsen samt att årsredovisning för 2015 lämnades till dem som så önskade. Årsredovisningen genomgicks av kassör Inga-Lill Andersson.  Revisorerna har granskat årsredovisningen och har inte funnit anledning till anmärkning och revisorerna föreslog därmed att styrelsen beviljas ansvarsfríhet för verksamhetsåret 2016 vilket tillstyrktes av medlemmarna. Valen av ledamöter till styrelsen samt andra förtroendeuppdrag utföll enligt valberedningens förslag. Styrelsen utökas samt att även ersättare utökas. Budgeten beslutades för 2017 samt att årsavgiften skall ligga oförändrad.  Den stora förändringen var namnändringen på Föreningen Gamla Skoftebybor till Skoftebyföreningen som blir namnet, vilket kommer att användas framgent. Aston Gustafsson avtackades för sitt arbete i Kulturkommittén och förärades en blomma. Bernt Berggren avslutade mötet med att avtacka alla medlemmar och inbjöd Spelevinkarna att uppträda med sin musik.

Spelevinkarna var ett härligt glatt gäng, varav några låg hemma i influensa men gruppen hade kompletterats med andra trevliga musikanter.  Utanför Valkyrian var det vårljust och en och annan talgoxe kvittrade.   Många instrument upptogs på scenen och man sjöng och spelade på vägen upp till scenen, det var riktig musikglädje. Sångfågeln Ann sjöng glatt och var mycket medryckande för att få oss medlemmar att sjunga med i musikstyckena.  Gruppen tyckte att det fanns många kära bekanta ansikten i publiken. Här spelades och sjöngs för glatta livet; Lilla Ann, Alptoppens ros, sentimentale; Gunnar Vägman sjunga, Gitarrboogie, Rock around the clock, Varför försaka en enda liten stilla kyss, För jag är torpare jag och jag har det så bra, Sail along silvery moon,  34:an, Leende guldbruna ögon. Det var glatt och finstämt samt att många sjöng med.  

Dagens lotter om 300 lotter såldes i ett nafs, 3 lotter för 10 kr. Många trevliga vinster där högvinsten var som vanligt en hink med matvaror, ostar och kaffepaket fanns också bland vinsterna.  Dragningen skötte Stig Widén och Aston Gustafsson om till allas belåtenhet.  En ny Skoftebybok såldes dessutom.

       

 

 

 

Medlemsmöte 16 februari  i Valkyrian

Denna gråfuktiga afton hade Föreningen Gamla Skoftebybor besök av lärare Jan Johansson som på ett underhållande sätt berättade om händelser och elever som han mött i skolorna. Damerna i föreningen bredde smörgåsar och kaffehurran stod på och luktade himmelskt gott. Mörkret sänkte sig utanför fönstren i Valkyrian och föreningens lotter såldes í en rasande fart, då många fina vinster hägrade. När lokalen fyllts äntrade Jan Johansson podiet och roliga skolberättelser tog sin början. Ja först fick vi höra Jans historia om hur han slutligen blev lärare, det var inte så självklart. Polisyrket hägrade när han startade sin skolkarriär.

År 1952 började han i Skoftebyskolan med skolfröken Karin Remdahl. Strax skulle han få lilla hemläxan, då sa han till sin familj, att nu ville han inte bli störd för han hade läxa. Det blev snart ändring på den ivriga föresatsen. Jan läspade och skulle få gå till en talpedagog. Men då han hörde av sina kamrater att hon klippte av tungan, så slutade han att läspa!           

 I åk 3 hade magister Bosse Holmstrand vid samtal med Bosses mamma sagt; Jan-Olof är snäll, men kan aldrig sitta stilla! Han fick en liten orre då och då på kinden. Skolan såg han som ett nödvändigt ont och han klarade realskolan med ett nödrop. Då fick han arbete på Kungliga Postverket som brevbärare, sedan blev de lumpen, SAAB, Flygmotor och Tekniska aftonskolan 1966-69. Därefter gick han på lärarhögskolan i Göteborg 1970-73. Sedan tog alla Jans roliga historier från skolvärlden vid.

En dag låg det en lapp på hans kateder i klassrummet, att en elev måste ha längre rast pga sin svåra sjukdom, då han måste ha mer syre. Lappen var undertecknad av en obefintlig läkare. Allvarsamt talade Jan med skoleleven, att det klart att han skulle få längre rast och få mer syre, men då måste han arbeta in detta efter skolans slut. Då bestämde sig eleven raskt för att han nog inte behövde ha så mycket mer syre. En liten tös skulle gå till tandläkaren under lektionstid och vände sig om i dörren när hon gick ut och sa; Vänta inte på mig utan sätt ni igång och börja jobba. Eleverna var från olika länder, men när det kom en kille från Skåne så tyckte det att detta var exotiskt och ville gärna lyssna på skånskan. Pelle i klassen hade ont i magen på morgonen, som blev till blindtarmsinflammation och fick åka ner till lasarettet och blev inlagd. Men kl 11.25 kom Pelles mamma och sa att Pelle rymt ifrån lasarettet då han var orolig att han skulle bli efter i skolan. Dagen efter fick Pelle åka till sjukhuset i Vänersborg och där han fick tabletter för magen istället. En elev från Somalia ville inte komma in i skolan, då det ösregnade ute. Han satt ner vid en brunn där det rann ner regnvatten. Killen talade dålig svenska, men förklarade att i hans hemland måste de ta vara på vattnet, så han försökte stoppa så att det inte skulle rinna ner i brunnen.                                                          

Ett tag var Jan Johansson lärare för de elever som hade det svårt att säga vissa bokstäver tillsammans som ex STR, det är inte så lätt alla gånger. När lektionen var slut en dag så sa en elev så glatt; Hej då Gubb-Trutt. Ja då skrattade skoftebyborna hejdlöst.  

För barnen från savannen var det en fantastisk syn att få syn på en liten ekorre. En dag när han kom till klassrummet, så satt eleverna under sina bänkar. Det var inte mer med det, utan då satte sig Jan under katedern och så började lektionen med att de fick läsa. Slutligen var lektionen på golvet slut. Eleverna fick höra om den stora branden på Hunneberg och tyckte det var läskigt. Då frågade Jan; Om inte brandkåren kommit, vad hade hänt då? Då svarade en morsk grabb; Hela jävla skogen skulle brunnit ner!!                                                                    

På Alla Helgons dag trodde barnen att de kunde svära så mycket de ville, utan att få straff. En dag var det en liten tösabit som grät och skrek hejdlöst: Kimberly är död- Kimberly är död. Jan trodde att det var familjens hund eller katt som strukit med. Till slut frågade Jan, vem är Kimberly?. Jo det var tösens lilla ’vandrande pinne’.

När eleverna skulle vara i Älvhögsborg och lära sig simma, så talade pojken Anders allvarligt med Jan. Barnet hade bland annat simmat 200 m i iskallt vatten och så sa han till sin lärare;   Jag var säker på att detta var slutet!!! En dag skulle barnen ha friluftsdag och fick cykla till Gärdhems kyrkoruin. Och då upptäckte elever och magister att en elev, Pekka saknades. Snabbt fick klassen cykla mot skolan igen och hittade Pekka i en gräsbacke. De frågade Pekka varför han gjort så, men då svarade bara Pekka; Ja du vet, i Finland har vi så många trasiga kyrkor. Lilla Karin skulle ha hand om insamlingen till läraren vid examen. Hon tjatade hela tiden, Kom då pojkar med era pengar, kom då med era pengar. Då sa en av killarna; Köp ett presentkort till läraren, så kan han köpa vad fan han vill.                                      En elev kom från gamla Jugoslavien och var en dag väldigt försenad till skolan. Så hon förklarade för magistern att hon hade en klar och fin röst och ville sjunga på examen. Jan frågade varför hon var så försenad till skolan då, men hon förklarade: Du Jan, jag måste ju ’tända borstarna’ (tandborstning) och så hade jag så ont i ’järnet’ (sjuk). Och det var en förklaring god som någon.                                                                                                               

 En dag fick Jan en förfrågan om han kunde hjälpa ett tösebarn som ville ha chans på Jonas. Men det går väl inte, sa Jan. Men till slut så frågade Jan om tösen fick chans, och han svarade; Ja. När Jan berättade detta för tösebarnet, så sa hon; Hur går jag vidare nu då????

En dag skulle barnen vara i naturen och leta växter och fick då  upptryckta papperspengar. Då hittades lille Albin gråtande på marken. Han hade ju hittat kastanjen först, men fick inga pengar för detta. Då gav Jan honom papperspengar, som han hade i fickan. Men då ville allt Albin ha lite papperspengar till sin lillebror också! En dag skulle eleverna skriva om tre djur i naturen. Då skrev en skolpojk om ekorren, igelkotten och röven. En elev blev så sen till  skolmaten så han sa; Idag sket jag på maten. Jan slutade sitt anförande med att berömma alla föräldrar och visste att många av hans elever lyckats bra här i livet. Jan avtackades för det roliga föredraget med vårblomster.

Nu smakade det väldans gott med kaffe och macka. Alla mindes sin egen skoltid så det blev mycket skolprat vid borden. Spänt väntade vi nu på lotteridragningen. Och tänk att högvinsten gick igen till Karsten Fredriksson, ’lyckans ost’ som åter fick gå hem med en hink full med mat. Flera andra vinster delades också ut. Slutligen var det dags att plocka ihop bord och stolar, diska samt städa i Valkyrian. ♥

                         

Jan Johansson med Lill-Jan                                                    Förstapristagare

 

 

Luciamöte torsdag den 8 december.

Idag har Valkyrian pyntats med klädd julgran på scenen och adventsljusstakar i fönstren. Borden hade dukats och det fanns duk med levande värmeljus, så att det kändes lite mysigt. Ute var det decembermörkt och lite kyligt, men ingen snö som kunde lysa upp. Skoftebyborna vilade från sina julbestyr hemmavid och kom en stund till Valkyrian för att få njuta av vår fina tradition med Lucia i Valkyrian.  

Folk började samlas tidigt i trevlig förväntan inför Luciatåget och för att kunna prata med varann. Ett stort jullotteri fanns med mängder av julostar och chokladvinster. Jodå Luciabarnen fnissade i korridoren medan de bytte om till luciakläderna och kikade in på den samlade menigheten. Alla barnen kom från Skogshöjdens kyrka, och det var lite större barn och småsmå barn som hade klätt sig i olika luciakläder. Det minsta barnet var en liten bebis som fick sitt i knät på sin mor. Där fanns lucior med ljuskronor, tärnor, tomtar och pepparkaksgubbar med ljus och en stallykta. Så vackert.

Ledarna pekade ut var trappan fanns till scenen och förmanade om vilken väg de skulle gå och hur de skulle vara uppställda på scenen intill den klädda granen.  Ljuset släcktes ner i lokalen, lite gitarrklink hördes och strax tågade hela Luciatåget in. Luciasången sjöngs fint.   

En ung kvinna satt vid pianot och spelade medan en annan av barnens ledare spelade gitarr och skötte notbladen. Kvinnan vid pianot sjöng vackert och försiktigt en solosång av julmusik medan hon spelade för oss.

Efter Luciasången följde Lusse lelle, Tänd ett ljus i Advent, En sockerbagare, Staffan var en stalledräng, Vi komma från pepparkakeland, Feliz navidad (Feliz navidad är spanska och betyder God jul), Tipp tapp, Vi tänder ett ljus, Tänd ett ljus och låt det brinna, låt aldrig hoppet försvinna. Alla våra vackra julsånger sjöngs av barnen från Skogshöjden. Glatt överraskade blev skoftebyborna över barnens stora repertoar av julsånger. Hela publiken tackade barnen med varma applåder.  

Nu satt det fint med kaffe, lussebulle och pepparkaka. Aston Gustavsson och Stig Widén skötte lotterivinsterna och det blev många glada miner bland publiken. Luciorna tyckte det var så kul att vara hos oss, så de sjöng en avslutningssång med sina glada stämmor.

Ordförande Bernt Berggren berättade från det nya programmet för 2017 vad som komma skall i aktiviteter och om resorna nästa år, samt att detta kommer hem till medlemmarna efter nyår. Bernt passade också på att önska alla en riktigt God jul och Gott nytt år tills vi ses igen i februari 2017.

Tänd ett ljus och låt det brinna, låt aldrig hoppet försvinna,
det är mörkt nu, men det blir ljusare igen.
Tänd ett ljus för allt du tror på, för den här planeten vi bor på.
Tänd ett ljus för jordens barn.

 

           

 

 

Medlemsmöte den 24 november

Föreningen Gamla Skoftebybor hade café Skoftebyn i Valkyrian den 24 november. Tidigt var vår kaffegrupp med kvinnor i Valkyrian och bredde smörgåsar för glatta livet, medans männen bar fram bord och stolar till alla kvällens gäster. När det var kolsvart utanför fönstren och lamporna i Valkyrian lyste med sitt gula sken, kom vår gäst Ulf Persson från NÄRF = Norra Älvsborgs Räddningstjänstförbund . Det är ett räddningstjänstförbund inom fyra medlemskommuner Färgelanda, Mellerud, Trollhättan och Vänersborg. Ulf Persson började med att hälsa runt i lokalen, då vi var många som var bekanta med denne trollhätteson. Ulf talade och visade bilder från räddningstjänsten på en filmduk. Nu när vi närmar oss juletider då det är många levande ljus i våra bostäder, var det korrekt att tala om alla bostadsbränder. Vi fick lyssna till skrämmade information, att det endast tar 3 ½ minut innan en lägenhet är helt övertänd. 120 personer omkommer i bränderna varje år, och av dem som omkommer är 50 % över 65 år. Av 28 000 bränder årligen så är 10 000 anlagda, det kan ex vara försäkringsbedrägerier. Skadekostnaderna är cirka 5 miljarder kronor, så det rör sig om mycket pengar.

År 2004 bestämdes att alla personal överallt skulle få utbildning i brandsläckning. Bränderna i våra skolor är oftast anlagda och det gäller att alla är riskmedvetna, att man vet hur man kommer ut när det brinner.

Vanligast orsak till bränder är elrelaterat.

Anlagda bränder toppar plats två.

Levande ljus – värmekälla, man har ansvar att släcka om man tänt ett ljus.

Rökning är en stor orsak till bränder.

Alkohol och droger är en bidragande orsak till många bränder. Om man rökar får man inte somna ifrån en cigarett, då kan allt brinna upp, ty så är det i 10 – 15 fall per år.

Nu måste vi tänka på att rengöra våra fläktar själva, då sotarna inte kommer hem längre och rensar rökgången. Elektriska bränder förekommer ofta då man inte inser faran och att man glömmer elektriska apparater på med kontakten i väggen. Människor kan ha datorn i sängen på täcket och somna ifrån den, och rätt som det är blir det för varmt och det börjar brinna i täcket. Locktången och Hårblåsen är också elektriska apparater som man får se upp med. Eltandborsten som ligger på laddning får man vara varsam med. Se upp med varor och byttor som värms i microvågsugnen. Torrkokning på spisen är en vanlig brandorsak. Nu när det blir jul måste man ha en timer på ljusslingan till granen. Nya spisar med induktionshäll får man också hålla koll på. Gamla lampskärmar av tyg kan börja brinna.

Pyromaner är angelägna att elda. Var försiktiga med värmeljus nu på hösten, så att det inte blir tillbud. Ljus i sk ’snöboll’ exploderar ofta, då det blir för varmt i glaset den är gjord av. Ha alltid en hög höjd ovanför ett brinnande ljus så att inget fattar eld. Ett 4-timmars ljus bör ha en höjd om 50 cm ovanför för att inget ska ta eld. Passa er för doftljus då det kan bildas underliga kemiska föreningar med giftig gas.

Ulf Persson rekommenderar oss att alltid ha en brandfilt hemma som man kan slänga över en brandhärd för att den ska slockna.

Inte nog med att julen snart kommer med allt som skall elda och brínna, ty nu kommer också den stora faran med Nyårsfyrverkerierna! Raketer som tänds för tidigt eller som slår ner intill brännbart material. Det skjuts överallt och ibland även på balkonger där grannens varor kan antändas. Varning !

Vi ska passa oss för röken, ty röken dödar ! Gå inte ut i en rökfylld trappuppgång utan vänta tills brandkåren kommer och ser till att vi på ett säkert sätt kommer ut. Brandkårens stegar når upp till 8:e våningen och därefter finns på nybyggda hus alltid två brandutgångar.

Se till att dörrar och fönster är stängda på vind och källarutrymmen. Radhus med öppna vindar sprider elden snabbt. Det tar 4 minuter från eld till brand i ett hus.

Ibland får man på Brandkåren samtal där folk luras om bränder och använder larmnumret 112 felaktigt, sådant kan kosta liv.

Tänk själva på att brandvarnare hemma skall bytas efter 10 år, då har de tjänat ut. Byt batterier ofta till en brandvarnare. Lär er släcka med en hembrandsläckare, ty det hjälper inte om ingen kan använda den, när det väl brinner. Träna utrymning så att alla vet vad man gör om det brinner.

Ulf varnade för energilampor som ger kvicksilvergas och gav råd om att använda ledlampor istället.

Goda råd skall läsas och det skall finans en brandvarnare på varje våningsplan i ett bostadshus.

Det var en fin informationskväll och Ulf Persson avtackades med varma applåder samt en julblomma och Skoftebybok.

 

 

 

 

 

 

 

Medlemsmöte 27 Oktober

Café Skoftebyn i Valkyrian bjöd på en riktigt underhållande kväll med en massa Skoftebyentusiaster. Från nästan varje liten koja travade människor, så det var en jämn tillströmning av glada folk. Våra damer hade brett härliga smörgåsar med varierat pålägg på, för att de skulle se läckra ut. Borden var dukade och med varma ljus i dov belysning. Ute har nu hösten gjort sitt vackra intåg med mängder av färger från löv, som klamrar sig fast på träden runt Valkyrian. Många vänner träffades som inte setts på ett tag och salen var nästan fullsmockad med folk. Duon Lätt och Lagom med Ingemar Johansson höll täten in i salen och efterpå kom Bertil Fransson med klaverspelet. De startade upp sitt program med sången; Höstskogen brinner. Ingemars röst var klar och tydlig i låtarna, som var av gammal fin karaktär, flera var skillingatryck men det var även många låtar av tjosanprägel. Bertil och Ingemar kom med många underfundiga historier, en del var lite halvvågade, som lockade till högljudda skratt. De fick många varma applåder mellan varven och mörkret sänkte sig utanför fönstren. Flera av låtarna kom från musiker Cedermark. Rätt som det var fick vi sjunga allsång i; Rosa på bal, vackert namn eller hur…. Det var glatt och lättsamt i lokalen och strax sjöng duon; En gång jag seglar i hamn, en gång är du i min famn .. och alla sjöng med. Ingemar och Bertil varvade med roliga historier på bred dalslandsdialekt mellan låtarna, skrattsalvorna ekade och inte ett öga var torrt.

Nu var det dags att fika och lite prat man och man emellan. Förväntan steg när det blev lotteridragning om vem som skulle kamma hem högvinsten, som var en hink med matvaror. Många vinster hittade sina ägare och den som inte gick hem med vinst, får bättre lycka nästa gång. Spelemännen reste sig och intog scenen igen samt tackade kvinnorna som kokat gott kaffe och klenat smörgåsar. Nu blev det musik om livets vedermödor och glädjeämnen, kärlek och natur. Klart att skoftebyborna sjöng med i de kända melodierna. Bertil och Ingemar avslutade fint med den norska låten; Ljus och värme. Ordförande Bernt avtackade spelemännen med en blomma och berättade för skoftebyborna, att vi ses igen 24 november.

80-års festen 2016

Den 17 oktober var det dags för Föreningen Gamla Skoftebybor att ha den årliga festen för medlemmar som uppnått den aktningsvärda åldern av 80 år och däröver. Naturligtvis fick medlemmen ta med sig en närstående också. Ett hundratal hade nappat på inbjudan om en trevlig samvaro. Lokalen var vackert och mysigt iordningsställd samt att borden hade försetts med allt för en fin samvaro.   

Föreningens vice ordförande Stig Widén hälsade alla varmt välkomna och hoppades att det skulle bli ett par trivsamma timmar tillsammans.   Styrelsen agerade serveringspersonal och lotsade sig runt bland glada människor, bord och stolar. På scenen denna dag var gruppen ”Två Lika” inbokade.  Gruppen består av, vad namnet avslöjar, de båda tvillingarna Rune och Göran Andersson.

Bitarna, modell större, av smörgåstårtan var i vanlig ordning levererade från Håkans Bar & Festvåning i Brålanda och gjorde ingen besviken. Allt inmundigades till tonerna från bröderna i Två Lika. Succén var given och sångerna blandades med en lagom mängd roliga historier. På repertoaren fanns allt från Göingeflickornas: Kära mor till Sven-Ingvars: Säg inte nej. Stundtals sjöngs det med i sångerna på en nivå, som aldrig tidigare hörts i den lokalen.

Stig Svantesson gjorde ingen besviken, när han på sitt kunniga sätt berättade om hus och företeelser uti Skôfta. Alla var lika förundrade över hur minnet var funtat på Stig, när han kunde namnge både nuvarande och tidigare boende i de flesta hus i Skoftebyn.

Därefter dukades det upp till kaffe och bakelse, som avnjöts till nya melodier från Två Lika. Boken ”Vandring i gamla Skoftebyn” hade en strykande åtgång, börjar man kanske redan fundera på julklappsinköp?

När alla kände sig mätta och belåtna, då eftermiddagen började lida mot sitt slut, var det dags att ta på ytterkläderna och via olika färdmedel ta sig hem. Styrelsen avtackades för ett par trivsamma timmar och man längtar redan till nästa års fest.  

SENIOR VECKAN 3-7 OKTOBER

Föreningen Gamla Skoftebybor deltog i Seniorveckan 3 – 7 oktober som Trollhättans kommun ordnat och som främst vänder sig till stadens äldre invånare. Aktiviteterna var spridda på de olika äldreboenden som finns i kommunen. Veckans arrangemang var som vanligt späckad med program, där Trollhättans stad samarbetat med stadens föreningar, studieförbund och församlingar. Måndagen bjöd bland annat på föreningsmässan på Strömkarlsgården där föreningar presenterade sin verksamhet men också en hantverksutställning där skickliga hantverkare visade upp sig och gav inspiration. Det blev en festlig start på Seniorveckan. Där bjöds på allt ifrån sång och dans till olika aktiviteter och verksamheter i stadens olika föreningar. Ute visade sig höstvädret från sin allra bästa sida och inne på Strömkarlsgården var det stundtals trängsel i den goa värmen. PRO visade upp sina färdigheter i Line-Dance. Föreningar som PRO, Hjärt/lung-föreningen, Kommunalpensionärerna (SKPF), ABF med flera och givetvis Föreningen Gamla Skoftebybor visade upp sina alster och informerade om sin verksamhet. Elisabeth Valdemarsdotter och Aston Gustafsson  stod för arbetet vid vårt bord och hade dukat upp med både bilder, information och våra böcker för försäljning. Ett antal böcker såldes över disk och inbjudan till att bli medlem i vår förening delades ut.  Sammantaget var det en lyckad dag och alla i vår förening gick nöjda och glada hemåt och hoppades på en upprepning nästa år.

 

 

Medlemsmöte  den 15/9

 

 

15 september kl. 17.00 äntrade 35 deltagare bussen som Lars från Karl-Ewerts Busstouring kört fram. Det var dags för föreningens årliga hemliga resa och som tur var, visste vår chaufför vad målet var.

Redan vid första rondellen började spekulationerna om vart det skulle bära, höger, vänster eller rakt fram. På E45 kördes bussen söderut och in på Sjuntorpsvägen och gissningarna tog fart,  Sjölanda, Gravlången och Hembygdsgården fanns bland förslagen. Vice ordförande Stig Widén hade ändå gett en ledtråd "när Lars får råda kommer vi nog fram". När bussen svängde vänster vid Skrehalls skola in på Rådavägen gissade fler och fler rätt.

Södergårdens Vedugnsbageri var resans mål.

  

Bröddoften kändes påtagligt när vi närmade oss, bagarmästare Maria Dahlman tog emot och hälsade oss välkomna.  Plånböckerna kom fram och snart var brödhyllorna tömda till sista smulan. Marias högra hand Gunnar berättade sedan historien bakom bageriet och hur det startade. Hur Maria åkte till Gotland och lärde sig bakkonsten och senare öppnade sitt bageri. Det mesta av brödet är bakat på surdeg av råg, dinkel och vete. Lantvete odlas på Södergården. Bröd som bakas är bl a Schweizare, Drömbröd med fikon, Havrebröd, Kumminbröd samt Frukt o Nötbröd.

Därefter styrde bussen hemåt igen till Valkyrian och de rykande varma korvarna med efterföljande kaffe. Nu väntar vi ett år på nästa hemliga resmål.

 

 

 

Slussdagen 

Den 4 september genomfördes den, numera traditionsenliga , Slussdagen.

I år lite mer påkostad då Trollhättan firar sitt 100-årsjubileum.

Dessutom passade slussleden på att också fira 100 år. Vädret visade sig

från sin bästa sida och strömmen av folk verkade aldrig avta. Kön till

Slusscaféet var en prövning, 45 - 50 minuter för att avnjuta deras berömda

räkmacka. Programmet inleddes med invigning av trappan från Österlånggatan

ner till kanalbanken. Därefter tog musikkåren täten och styrde kosan mot

den nybyggda Olidebron som invigdes med pompa och ståt.

Föreningen Gamla Skoftebybor deltog även i år med ett tält där verksamheten

visades upp och våra böcker såldes. Stundtals var det en strid ström av

intresserade som både frågade och dessutom visade  intresse för de kort

som fanns till beskådande. Ett inte helt oaktat antal böcker såldes.

I övrigt fanns en mängd aktiviteter att ägna sig åt. Verkstäderna i slussområdet

var öppna för allmänheten dagen till ära, räddningstjänsten visade livräddning.

Försäljning av allehanda ting fanns, honung, marmelader, saft, grönsaker och  

bröd för att nämna några. För dom som tyckte promenaden till slussarna var för

lång så erbjöds skjuts med kanalbåten, Strömkarlen.

En lång och solig dag avslutades med konsert, "Stadens ljud" ett uruppförande

som endast spelades denna dag. 200 musikanter deltog i denna timmeslånga konserten.  

 

Medlemsmöte den 18/8 2016

18 augusti hade vi i Skoftebyföreningen Öppet hus i våra lokaler i Skoftebyskolan. Tidigare på dagen hade vi haft regn så ’spön stod i backen’, men lagom tills Skoftebykvällen lät solen sprida sina varma strålar.  Aston satte på hurran och det dracks kaffetår, påtår och tretår med bullar o kakor. Flera böcker såldes av Nya Skoftebyboken och vår nestor Stig Svantesson fanns på plats och kunde svara på många frågor. Det var frågor om vägar och hus och vart bodde personerna? Alla våra fotopärmar låg uppradade på bordet med många gamla foton och det diskuterades vådligt. En mycket trevlig stämning spred sig i lokalen när fru Larsson träffade klasskamrater och många av dem fanns också på våra foton.   Minns du?? Många platser och mycket händelser fick åter se dagens ljus.

Gubbarna snackade mycket fotboll och minns ni, när vi sparkade boll och hängde i ringar uppe vid Alphyddan och gjorde idrottsliga krumbukter? Det var innan Holmentippen och Nysätratippen fanns. Det gällde att få ihop ett fotbollslag och spela tills månen syntes på himlavalvet.  Foton som busschaufför Alf Jörlind lämnat till föreningen på Skoftebybussar med chaufförer studerades noga och väckte många fina minnen till liv. Då var det stort att åka med morsan till stan på lördag och handla på torget. Minns ni när vi hängde på efter bussen då det var isgata, farliga lekar på sin tid. Då vände bussen vid Svarta Maa som var en stor dåtida samlingspunkt. Bussar i all ära, men Aston, den gamle tågmästaren hade rest i nästan hela riket på spåret och han hade klippt många biljetter samt haft stort ansvar på tågen. Lars höll låda och talade om resor med barnbarn till Göteborg och hade fått åka spårvagn, det ni! Han hade även åkt flyg till huvudstaden och träffat förre kommunalrådet, på någon slags större konferens. Skymningen spred sig utanför fönstren och kaffet var urdrucket så till slut var det bara att säga; Hej då och vi ses snart igen!

 

Medlemsmöte den 9/6 2016

Vår förening hade ett intressant möte i Valkyrian 9 juni. En solig varm sommardag gästades vi av K G Danielsson som skulle berätta om gamla Nossebrobanan, som skulle fyllt 100 år i år. På en stor bildskärm visades bilder och filmer från Nossebrobanans historia. K G Danielsson var Åsakapojk och hade med lite trevlig information om sin bygd och Nossebrobanans sträckning. En stor skylt visades; Järnvägs Aktie Bolaget,  Trollhättan – Nossebro. Trollhättebanan – en smal sak. Prästen skrev brev om att få köpa mark från bönder och jordägare i Gärdhem, Åsaka och Nossebro där den smalspåriga järnvägen skulle gå fram, som blev 3,2 mil lång. Där skulle byggas en Trefotabana – som var 3 svenska fot bred och en svensk fot var 29,7 cm. Och i maj 1913 började bygget av Nossebrobanan. Det var en lättare och smalare bana att bygga, men i längden höll den inte. Det var rallarnas spett, spadar och hackor som byggde järnvägen med hjälp av hästen Balder. Och rallare Pelle Björn orkade borra uppåt, så han var en stark man att ha med i laget. Lite dynamit fick även användas. Besvärligast var det att bygga järnvägen vid Lerumsbankarna som rasade vid flera tillfällen. Järnvägen invigdes 16 februari 1916 av landshövdingen i Skaraborg samt friherre Silfverschiöld från Koberg, och sedan åts en festlig middag på Villa Elfhög. Nossebrobanan gick utefter Trollhättan – Gärdhem – Åsaka – Norra Björke – Främmestad – Nossebro.  I Åsaka höll prästen Sallander ett vackert tal och barnen sjöng. Det hade varit smygpremiär för Sommarvagnen som måste användas år 1915.  Från början var det ånglok som trafikerade linjen och vatten måste fyllas på till lokets maskin, men senare blev det diesellok. Ångloken hette Kinnekulle, Vänern och Elvakatten. Gullhönan fanns i tjänst 1925 – 1940. Det hände inga olyckor vid Nossebrobanan men skräddare Hansson hade fått lite kläder förstörda då tåget en gång måst göra en häftig inbromsning. En gång brann Bärebergs stationen upp år 1942, men efter 3 månader hade man byggt en ny station där. Under världskrigen plockade människor torv som fraktades via Nossebrobanan då det var brist på bränsle. Under amdra världskriget var det hemliga trupptransporter på banan. Tåget stannade vid varje station. Lokföraren kände sina resenärer och stannade ibland tåget utefter banvallen, då husmor varit i stan och handlat, så att hon fick en närmare väg att gå hem. Vid de sista åren körde den orange rälsbussen på Nossebrobanan. Utefter banvallen finns på sina ställen namnristningar i bergskanter av rallarna som byggde järnvägen. 15 juni år 1968 gick sista tåget på Nossebrobanan och idag kan man cykla på vissa delar av banan.  Bussar har idag tagit över resenärerna. Därpå fylldes salen i Valkyrian av sorlet då alla skoftebybor skulle prata om Nossebrobanan och mumsa på kaffe med bulle. Stig Widén tackade K G Danielsson och önskade alla ett trevligt sommarlov. 

 

Medlemsmöte den 12/5 2016

  Föreningen Gamla Skoftebybor hade Öppet hus i sina lokaler i Skoftebyskolan. Aston kom tidigt och satte på kaffehurran och bullade upp. När vi bjuder in till oss, vet vi aldrig hur många intresserade som dyker upp och fikar med oss. Denna gång kom det 35 personer och det var nästan så att varje stol var upptagen. Mycket prat om Skoftebyn, vägar och hus. En man hade varit Skoftebyn trogen sedan födseln, men var lika glad för det. En person från ’Blindtarmen’ blickar ut över Skoftebytorg varje dag från sitt hus, men nu finns det ingen  branddamm kvar.  Svarta Maa är alltid på tapeten och den stora samlingsplatsen förr för skoftebyungarna som ibland köpte cigaretter i rosa kiosken och tjuvrökte. Det var en uppsluppen stämning i lokalen, kaffe dracks och sockerkringlor doppades. Flera personer hade gamla foton från Skoftebyn som de ville visa och fråga om. En man visade upp foton från Sylte skattegård där hans släkt bott. Alla våra gamla kartor fick plockas fram till glädje för många som ville se vart familjens hus låg. Fotbollen på Nysätra och Holmen diskuterades, bästa sparkarna och fina målen i dåligt väder och hård blåst. Byggnaderna där man bott och farmor bjöd på kaka, som nu renoverats och fått en klarare färg ökar minnet. Och tänk när det brann och Skoftebyns brandkår fick komma, då var det uppståndelse och en stor händelse i Skoftebyn. Gamla skolan och buslekarna, icke att förglömma, mycket får vara gömt i minnesbanken. Men det var en lycka när någon fick tag i en krita och åstadkommit en käck bild på griffeltavlan, kanske inte alltid så rumsren. Många luffare kom till Hotell Oslo och hade stora papplådor med krimskrams. Jepp-Adel med hästen Norma som tömde dasstunnorna i Skoftebyn med omnejd, han hade många jobb och var flitig.  Han bodde nära gamla skolan och djuren gick och betade intill. Flera pratade om vår Nya Skoftebybok och allt som den innehöll. Klockan närmade sig hemgång och Aston diskade, plockade ihop och låste för denna gång.

 

 

 

 

 

 

 

 

Medlemsmöte den 14/4 2016

  Föreningen Gamla Skoftebybor hade ett fint vårmöte i Valkyrian där våra kaffedamer bredde smörgåsar och dekorerade för glatta livet medans kaffet puttrade på spisen. Festsalen fylldes på med många glada skoftebybor denna vackra torsdag. Lotter togs då många vårblomster från Blomhuset hägrade som vinst. Slutligen tittade även solen fram och då kom även Marie med lilla dottern som bärhjälp när stora lådor och krukor med blommor lastades in på scenen. Ett knippe med rabattkuponger delades ut för våra kommande växtköp på Blomhuset i Trollhättan. Vårblommande Penséer kan inte nog uppkattas för sin blommande prakt och färgrikedom. Enkel, lättblommad och tål även lite frostnätter. Vårpenséer, höstpenséer och minipenséer som Marie kallade för babyface.  På stora fat eller i krukor kan man verkligen slösa rikligt med denna blomma som stormtrivs hos oss hela sommarhalvåret. Om penséerna börjar att se hängande gråtmilda och ledsna ut, så är det bara att klippa ner dem och så kommer de igen. Men glöm inte att bra jord är mycket viktigt och lite fukt så trivs blommorna bäst. I baljor och lådor kan man blanda rikligt med alla sorters sommarblommor och färger, desto gladare blir alla människor. Kungsängsliljan är det lite höjd på, men den är också tålig när det är minusgrader. Ibland kanske man vill ha färgteman med blommorna i stenpartier med vitt, ljusblått, mörkblått och lila som blir så härligt vackert. I sina vaser som man kan ställa på en stor bricka, kan man blanda blommor och sticka i lite fina videkvistar i buketten som dekoration eller varför inte en liten tålig orange babyface – minipensé i en kruka? Bellis perennis ~  vit tusensköna blommar under en lång säsong från våren och är härlig att fröjdas åt i trädgården gärna i lite halvskugga. Att odla taklök i hög kruka som sedan får hänga ner, kan bli en fin upplevelse och lite vackra färgade stenar runtom kan göra susen. Man ska ta till vara allt som är löst i naturen att dekorera med, lite trädbark, en vacker sten, lite mossa och ett par fina blad från en tråkig kruka i ett vattenglas gör glädje. Använder du inte ditt vackra silverfat så gör en blomsteruppsättning som dekoration på den. Och nu finns de vackra små vitsipporna i naturen att glädjas åt. Fyll altaner, balkonger och uteplatser med härliga uppsättningar av blommor och växter, på borden kan du ha värmeljus i vackra glas. Pelargonerna är en flödande blomma och den 21 april kl 9.00 koras Årets Pelargon som är en fin tradition. Mycket sol och fin näring gillar pelargonerna och en av de vackraste kanske är den gängliga Mårbackapelargonen.  Publiken tackade Marie med varma applåder. Därefter bjöds alla gäster på kaffe och smörgås med liten kaka innan lotteridragningen på vackra blomsterlådor. Ordförande Bernt Berggren tackade Marie med att ge henne Nya Skoftebyboken och han berättade om nästa möte som hålles i vår lokal med Öppet Hus.   (Klicka på bilden för att göra den större.)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 Årsmöte den 10/3 2016

 I ett vårljust Skoftebyn samlades medlemmarna för detta medlemsmöte. Ordförande Bernt Berggen inledde med att öppna mötet samt höll parentation. Långborden var vackert dukade som till fest.  Kulturchef för Trollhättans kommun, Christer Olsson gjorde oss den äran att besöka vårt möte och berätta om årets aktiviteter då Trollhättan firar 100 år. Christer visade många diabilder som tydliggjorde hans berättelser på ett överskådligt sätt.  Vi fick höra om Trollhättans utveckling från år 1916 och se många vackra gamla fotografier från vår stad. Karl Johans torg var det stora marknadstorget vid denna tid och hade en brunn som var 4 meter djup och lika djup som kyrkans torn var högt. Heliga lågan fanns ännu inte på plats. Post, telegraf, järnvägsstation med en elektrifierad järnväg, tingshus samt även två biografer fanns för en stads behov år 1915. Slussbyggnation med majestätiska portar visades från år 1915. Vid kraftstationerna förekom mycket utvecklingsarbete och kanalen rätades år 1916 då vi även fick den sista slussen. Bild från Helvetesfallen visades och när stigarna vid älv och kanal skulle namnas fick inte namnet intill Helvetesfallen vara Helvetesstigen utan fick namnet, Laxstigen. Många vackra nutida bilder fick vi också se på våra stadsbor och parker. Ett stort födelsedagskalas skall det bli 20 – 21 augusti. Särskilt nämndes Skrot Nisses lekpark på Spekön. Christer Olsson sa också att vi måste titta framåt och se nya saker. Christer Olsson avslutade med att berätta att alla kommunala bolag och alla stora företag är med på att förverkliga detta firande som började nu på nyårsafton och fortsätter hela året ut. Kaffestund med delikat sötsak till dragningarna i lotteriet. Därefter hölls Årsmötet och alla val förrättades, ekonomin godkändes och styrelsen fick ansvarsfrihet för år 2015. Rune Davidsson avtackades för sin tid i styrelsen.

 

 

Medlemsmöte den 18/2 2016

Föreningen Gamla Skoftebybor hade säsongens första vårmöte detta jubileumsår i Valkyrian den 18 februari. När skymningen föll över Skoftebyn samlades många sångbegåvade skoftebybor för att låta sina sångröster bli hörda. Det var ett ljudligt sorl och mycken skratt hördes när man träffades igen, och Elisabet sålde ”sex för en tjuga” (lotter). Salen i Valkyrian fylldes på och borden dukades. Aftonens artister var musiklärare Anna Sjöstrand på handklaver och Morgan Karlsson på elbas samt keyboard. Anna kommer från Kode och Morgan som funnit kärleken på Orust var en sann bohuslänning. Med Allsången lämnar inte någon utanför,  startade folket upp sina stämmor. Nu fick vi alla bekänna färg, var fanns tonerna och vart låg melodierna? Glatt fortsatte vi att sjunga Ljuvliga ungdom, dig har jag kvar och det hade vi ju! Nu hade vi minsann riktigt kommit i gasen och vi fortsatte med; Gå upp och pröva dina vingar och känn hur underbart det är... Ha ha det här var ju riktigt skoj. Nu tyckte Anna att vi skulle få vila våra röster, så instrumentalt spelades Drömmen om Elin. Många låtar av Taube och från västkusten med hav och skrikande måsar anades. Puh, äntligen blev det dags för kaffe och maffigt stor ost- och skinkmacka med kaka och kaffe som satt väl på plats med en liten chokladbit till. Kaffet var så hett att det säkert var kokt på björkved. Nu var det dags för den stora dragningen i lotteriet. Lyckliga var paret som kammade hem högvinsten, en hink full med mat och Hildings sista bok. Många andra vinster fanns som ost, blomkruka, kaffe och böcker. Mätta och glada fortsatte Skoftebyns sångfåglar att sjunga och spela efter sånghäftet som delats ut till alla. En snabb polka spelades och kvällen utanför hade mörknat betydligt när Nu går sista visan sjöngs och alla gick hem till sina stugor efter att Anna och Morgan avtackats med varma applåder och vårblommor.