Posten

Posten Skoftebyn

Posten har befordrats i Trollhättan sedan 1600-talet. Posten gick då via Malöga färjeplats och man fick själv överlämna posten vidare till andra sidan älven. Vid Bryggyms landsväg fanns postlöpare Anders från Råglanda. En postlöpare kunde få springa 2 mil med posten.  Färjan gick från Stallbackasidan över till Överbysidan vid småbåtshamnen. År 1657 fanns bron vid Vargön över älven och som kunde föra posten till Vänersborg (Brätte). Vid 1850-talet gick postdiligensen över Hullsjö by och vidare stor väg genom Västra Tunhem. Nu kunde trollhätteborna få sin post vid två tillfällen per vecka. Transporten av posten sköttes av Kanalbolaget mot en avgift.

Ny postgång med postexpedition i Trollhättan startade 1857. Postexpeditionsrum samt boningsrum för postexpeditör kunde hyras för 100 riksdaler per år. Postexpeditör var Axel Lidberg på posten vid Merkurius 5, Storgatan 50. Vid slutet på 1890-talet var postlokalen i Krönleinska huset. Lokalen var som ett ordinärt rum, där huserade postmästare Oskar Jansson, fröken Ingeborg samt Sven Lundberg. Ett gammalt skåp från denna tid hade små pappersskyltar intill de 30 facken, med namn som Ladugården, Elfstad, Sylte, Karlsberg mm.              

Brevbäraren hette vid denna tid Karl Wassenius. Han tog posten från järnvägsstationen och till postlokalen, där han sedan sorterade den. På den tiden var det så klokt ordnat att Wassenius hade en fridag varannan söndag, då apoteksdrängen Lindberg skötte postsysslan. Men då Lindberg försvann vid en fisketur, fick göromålen skötas av John Andersson. Hans ordinarie arbete fanns på Nohab samt på Krönleins bryggeri, men han fick 1 krona betalt för den extra söndagen han var på posten.

John Andersson skötte sig väl och fick fast brevbärartjänst 1897. Först hade han 45 kronor per månad men den höjdes sedermera till 75 kronor per månad. Lönen var inte stor så han hade extra arbete på bryggeriet, han högg också ved till människor och han jobbade som likbärare. Han hann under sin tid bära 150 lik till sista vilan.

En gång under sin brevbäringstur hörde Andersson hur ett gossebarn skrek hjärtskärande vid Östra skolan, så Andersson klev in genom dörren och såg hur ett barn misshandlades av sin lärare. Det blev läkarundersökning samt protestmöte mot agan i skolan. Handlingen gav sedan som resultat att folkskoleinspektör Hellner blev skolans chef.

Skoftebyn började växa då man 1894 fått en järnvägsbro över kanalen till Nohab som låg på västsidan av kanalen. Byn med de små husen började att benämnas Skoftebyn. Och redan år 1908 fanns i byn omkring 150 familjer med en skola som hade fyra lärarinnor.  Dessförinnan hade all post hämtats och delats ut på ´Verkstan’ (Nohab) där nästan alla jobbade.  År 1908 ansökte man hos Gärdhems kommunalstämma om att få en egen poststation i Skoftebyn. Det hade blivit ett stort arbetarsamhälle vid hemmanen Sylte Frälsegård samt Sylte Skattegård som kallades Skoftebyn.  

                                              

 I Skoftebyn tillämpades likadant system som fanns på andra ställen i Sverige. Lärarinnan tog emot posten och sände breven med barnen till deras hem, eller så fick man gå och hämta posten hos fröken i skolan. Vid åren 1909-1920 hämtades posten hos kronorättare Karlsson i kvarteret Furutäppan. Adresserna var då Maden, Lunden och Liljedal med flera. Under en lång tid var Skoftebyn en lantbrevbärrlinje. Karl Eriksson var lantbrevbäraren som alla kände  och som gående bar ut posten alla dagar i veckan. Det samlades in pengar för att köpa en trehjulig cykel till Erikssons 50-års dag.  När det gällde slantar på postanvisningar, så fick man gå ner till det centrala postkontoret i Trollhättan och hämta ut dem.      

                                               

                                   

                                           

Trollhättans nye postmästare förstod Skoftebyns utveckling med Kanalverkets planer på ny sluss 1916. Då låg givetvis handlare K.A. Karlssons manufaktur- och skrädderiaffär lämpligt till vid Åkerssjö för att handha posten, både för de boende i Skoftebyn samt för dem som arbetade vid slussarna. K.A. Karlsson var en hyvens man och lovade arbeta gratis under två år med att ombesörja postbestyren. Postmästaren tyckte att det var en god idé och såg också en utveckling med postsparbanken i området. Posten i Skoftebyn blev verkligt 1 juli 1909. Posten togs till affären från centrala Trollhättan varje vardag. Ett stort orosmoment var Rysskranen, som stod precis bredvid affären från 1922. Därför avvecklades posten här från mars 1922. Karlssons affär fanns på ofri grund och togs bort 1928.

Brevbärare Eriksson som bodde i Amerikanarehuset hade hand om brevbäringen i Skoftebyn.  Efter ett tag ville folket i Skoftebyn ha sin egen Post.  Oscar Mattsson vid Liljedal gick in till fru Karlsson (Cajsa Rehns mor) och bad henne som skrev så bra, att författa ett brev till Kungliga Generalpoststyrelsen, med en anhållan om postkontor till Skoftebyn.  Brevet författades ihop av dem för att det skulle se riktigt och fint ut. Postkontor i Skoftebyn blev det flera år senare, år 1946. Huset på Linnebergsgatan 4 byggdes för att inhysa en poststation i bottenvåningen. Märta Larsson arbetade med posten i sitt hus i Särestad och fick uppmaning av sin chef att söka tjänsten i Skoftebyn. Märta Larsson sökte tjänsten som stationsmästare och fick tjänsten, vilket innebar en flytt för hennes familj till huset intill posten i Skoftebyn. Märta Larsson arbetade heltid på posten i Skoftebyn, medan mannen tog hand om familjen med sex barn. Mannen arbetade delvis på posten också. Nu ordnades också samhället in i stadsbrevbäringen. Märta Larsson arbetade på posten i Skoftebyn Trollhättan 3, Linnebergsgatan 4 fram tills pensioneringen. Dottern Margareta Schultz fanns kvar som kassör inom postväsendet.

                                                                                                                                                   

                                                                                       

 När Konsum byggde en ny affär på sin gamla tomt, snett mitt emot Posten men på Nysätersvägen 40, flyttade postkontoret dit. Nu ändrades också namnet på posten i Skoftebyn till Trollhättan 1S. Postkontoret räknades som en förlängning av huvudpostkontoret Trollhättan 1 på Spannmålsgatan 12.  Posten i Skoftebyn blev rånat i november 1976, vilket var det första postrånet i vårt område. Skoftebyposten hette Trollhättan 1S från 3 februari 1983 till 31 januari 1989.

Referens: Margareta Schultz samt Stig Svantesson

Utställningskatalog. Trollhättans filatelistförening. 4-7 april. 1985.

[javascript protected email address]

 

http://www.trollhattan100.se/