Glantan

Gläntan

Skoftebyns Frisksportarklubb

Denna redogörelse är ett utdrag från en sammanställning gjord av Stig Svantesson. Detta är ett arbete som är utdrag från mötesprotokoll samt personliga hågkomster. Från Amerika kom influenser på tidigt 1900-tal att idrottsrörelsen borde utvecklas med allsidig träning, härdande friluftsliv, rätt diet för att skaffa sig en god fysik. Rörelsen spreds i Europa, kom till Sverige och fick fäste i Skoftebyn. Frisksport blev på modet och förutom att man skulle träna idogt, så skulle man äta rätt samt inte nyttja alkohol och tobak. Många av idéerna kunde man läsa om i tidningen Frisksport som startats 1932 i Göteborg.  På vårvintern år 1933 fick några Skoftebygrabbar tag i ett exemplar av tidningen och det var Erik och Gösta Frisk, Gunnar och Roland Johansson, Helge Svanström samt Ossian Flood som bestämde sig för att sätta igång en Frisksportarklubb. Gösta Frisk fann en lämplig lokal efter Jonstorpet på Stubbereds mark. Ägaren Edvard Lundberg tillfrågades och han gav sitt samtycke för grabbarna att iordningställa lokalen och använda den för sina aktiviteter. All ledig fritid använde ungdomarna för att få ladan i ordning och fler ungdomar anslöt sig och ville vara med. Ladan var lite svårtillgänglig och de fick gå 1,5 km genom skogen med allt material som skulle användas som virke, mursten och cement bland annat. Hösten 1933 var stugan delvis färdig och då bildades här Skoftebyns Järnringarklubb och på högra långfingret bar ungdomarna en ring med solringen och torshammaren. Men år 1936 ändrades namnet till Skoftebyns Frisksportarklubb med ett tiotal medlemmar, som tränade ca 2-3 gånge per vecka med långpromenader på söndagarna. Nu skapade man en klubbkassa genom att lämna 2 kr var som inträdesavgift samt 1 kr i veckan per person. När man sålde tidningen Frisksport så gav det också lite slantar. Ibland startade träningarna klockan 5 på morgonen tills man mötte Nohabförmannen Karl Sörensson som var på väg till jobbet. Då sprang de hem och tvättade sig en hink vatten och fick kasta sig upp på cykeln för att hinna till jobbet.

År 1937 hyrde ungdomarna ett markområde vid sjön Trehörningen i Sjuntorp där man tältade och tränade  hela sommaren och cyklade till jobbet samt var hem till Skoftebyn för att hämta mat hos sin mamma. Arne Tammer som var en känd träningsinstruktör bjöds in och fick bo hos Gösta Frisks familjehem där han fick mat och husrum. Arne Tammer instruerade grabbarna om vikten av god kost och hygien samt inspirerade till ökad träning. Arne Tammer berättade senare i tidningen Frisksport om sitt besök i Skoftebyn och killarna som hade en lada med träningsredskap, 5 skivstänger, 3 par hantlar, romerska ringar, trapets och en brottarmatta. År 1937 var man uppe i 14 medlemmar och man hade förhandlingar om att köpa klubbstugan av Edvard Lundberg. Så för 30 kr blev man stugägare och man skulle betala 5 kr per år i arrendekostnad och det skulle hållas rent runt stugan. Klubbstugan var besvärlig att vistas i vintertid, där fanns ingen belysning eller värme och vatten, och den var långt från farbar väg. Så därför hyrde man skolans gymnastiksal för träning 2 gånger per vecka och det kostade 25 öre per person och kväll. Nu renoverades stugan till en kostnad av 200 kronor som lånades ut till föreningen av Roland Johansson. 1938 hade man nyårsvaka och nyinvigningsfest. Stugan såg ut så här; förstuga med dörr in till köket, som hade en järnspis och skåp med porslin samt dörr in till stora salen. På väggen mot köket var det murat en stor öppen spis. Väggar och tak bestod av brunlaserat trä. Långbord och långbänkar fanns samt belysning från fotogenlampor . Över fönstret på östra gaveln hängde ett stort renhorn. Här var det fester, gökottor och andra tillställningar. Då och då hyrdes stugan ut till andra organisationer. Nu kom det fler flickor till föreningen och nu blev medlemsantalet 38 st. En tävling om namn på klubbhuset vanns av Mimi Karlqvist (Frisk) och det blev Gläntan, ofta sa man ändå Frisksportarladan. Man blev medlemmar i Tyngdlyftningsförbundet, Orienteringsförbundet och Gymnastikförbundet, på det viset fick man vara med på deras träningsläger och kurser till lägre priser. För att vara med i klubben måste man vara 15 år. Under 1940 startades en ungdomsavdelning.

 Stig Svantesson kom dit mitt i vintern 1940 med matsäck som var smörgås och kakao, fotogenlampor lyste i fönstren och i öppna spisen brann en stor stockvedsbrasa. Klubbarbetet var besvärligt att utföra under krigsåren. Gymnastiksalen i skolan kunde då  användas och Vatten-Johan körde dit med en tunna vatten inför varje träningskväll eller också rullade man sig i snön. Sedan fick ungdomarna tvätta sig i skolans källare där det fanns vatten. Det var mycket fester och kul i Gläntan. Efter andra världskriget blev det färre besök i Gläntan. Ibland cyklade man till Nästet och tränade vid sjön, Trehörningen. Dessa träningar pågick från mitten av 1950-talet till 1990-talet, då var de som började som unga killar nu pensionärer. Det blev glesare med besöken i Gläntan, många fick barn och blev familjeförsörjare. På 1960-talet upphörde verksamheten i Gläntan helt. I augusti 1973 gick några ungdomar förbi och kastade på skoj in en brinnande tändsticka och stugan brann ner till grunden. Men gymnastiken fortsatte under Stig Svantessons ledning i Karlstorpsskolans gymnastiksal fram tills år 2007.